Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEXTILAR BET ÄREN
vid jämförelser mellan levnadskostnaderna i
de olika länderna, är att vissa livsmedel
användas i större utsträckning i ett land än i
ett annat, dels beroende på klimatet och dels
på vana. Om sådana livsmedel, som
förekomma i större utsträckning i ett land, höra till de
dyrare, försämras ju även därigenom reallö-
Gobeläng med motir från medeltiden,
Tävd i Gent (Belgien).
nen. I Sverge t. ex. användes ju mera smör
och fettämnen, medan man i andra länder
betraktar smör mer eller mindre som en lyxvara,
trots att smör t. ex. är billigare i utlandet än
här hemma.
Bostadsstandarden spelar ju också en
mycket stor roll vid bedömandet av förhållandena
i de olika länderna. Med undantag av
Tjeckoslovakiet är bostadsstandarden i de länder jag
besökte, genomgående bättre än här hemma i
Sverge med avseende på antalet rum. Jag
räknar inte med våra funkishus. Sådana
finnas ju överallt i utlandet, om de också inte i
regel äro så väl och bekvämt utrustade som hos
oss, men här hemma liksom i utlandet är det
ju i allmänhet de bäst betalda arbetarna som
bo i dessa. De textilarbetare i utlandet, som
bo i dessa hypermoderna bostäder, äro liksom
här i Sverge lätt räknade, trots att ju
hyrorna som regel äro betydligt lägre i utlandet
även för de moderna bostäderna. De bostäder,
jag jämför, äro antingen helt omoderna eller
halvmoderna. Ett glädjande faktum, som jag
vid flera tillfällen pekat på och som ju är
synnerligen viktigt som utgångspunkt vid
förbättrandet av bostäderna, är att man i
utlandet räknar med minst två sovrum och
ytterligare ett eller två rum per familj med ett
par barn såsom minimum för arbetarna. Med
intrycket av en bostad sammanhänga ju
emellertid många faktorer: människors sinne för
ordning och trevnad, smak, tradition o. s. v.
Liksom enskilda människor av "födsel och
ohejdad vana" kunna ha särskilt
utpräglat-ordningssinne eller smak kan ju en hel
nations människor präglas av sinne för tradition
eller ha en mera bohemartad inställning, som
de följa för att kunna trivas. En bostad i ett
stort industricentrum kanske inte heller
alltid kommer till sin rätt på grund av den
trista omgivningen. Vilka synpunkter man än
lägger på frågan måste jämförelsen dock
avgjort bli till holländarnas och schweizarnas
favör. Förutom den gedigenhet, som
utmärker deras bostäder ifråga om byggnadssättet,
spelar deras sinne för renlighet och
prydlighet en mycket stor roll därvidlag liksom
naturligtvis det faktum, att man ju icke i vare
sig Holland eller Schweiz kan tala om några
större industricentra i likhet med i England
och Frankrike t. ex.
Som jag redan framhållit gäller
jämförelsen omoderna eller halvmoderna bostäder.
Bekvämligheterna variera ju väsentligt även i
dessa. I allmänhet finns det inte
värmeledning i de äldre husen men i England t. ex.
vill man inte ha det ens i nya bostäder som
regel. I Frankrike finns det i många fall inte
vattenledning i bostäderna ens i städerna.
Att arbetsförhållandena i de olika länderna
förenhetligats i stor utsträckning, även om
förhållandena i vissa länder äro bättre än i
andra, får väl i stor utsträckning tillskrivas
Internationella Arbetsbyrån, vars arbete helt
enkelt inte kan överskattas. Visserligen hade i
en hel del länder stora förbättringar i
arbetsförhållandena åstadkommits redan före
Arbetsbyråns tillkomst, men dess verksamhet har
dock varit av avgörande betydelse särskilt i de
länder, där arbetarerörelsen haft mindre
inflytande på den sociala utvecklingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
