Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
121
Internationella glimtar.
England.
Från England meddelas, att omedelbart efter
krigsutbrottet underställdes bland andra varor
sådana av ylle, siden och konstsilke liksom även
av lin, hampa och jute statlig kontroll.
Yllesektionen har fått en särskild avdelning
inom försörjningsministeriet under beteckningen
"Wool Control". Denna har till uppgift att
kontrollera lagren av vissa varor, reglera priserna
o. s. v.
Inom homullssektionen har en
kontrollkommission tillsatts, vari såväl arbetsgivare- som
arbetaresidan är representerad. Denna
kommission har i sin tur utsett fyra kommittéer att
handha olika detaljer såsom råbomullslagren,
exporthandeln o. s. v. Det gäller att upprätthålla
landets affärer på de utländska marknaderna och
samtidigt tillse, att export av varor, som kunna
krafter — utan tanke på lön eller ens tack —
åt en god strävan, och man har därunder
tillkämpat sig kunskaper och färdigheter, vilka
sedan kommit synnerligen väl till pass.
Det är betydande och imponerande
arbetsmängder som läggas ner under osjälviskt
deltagande i de skilda strävanden, som synas oss
goda och nödvändiga. Att ännu mera behöver
göras och att aktiviteten borde vara
åtskilligt starkare och allmännare, är självfallet.
Men det är en annan historia. Detta arbete
för stora mål har förmåga att samtidigt gagna
saken och dem, vilka ägna sig däråt.
Vi sätta höga mål för vår strävan. I mån
som målen nås, sättas nya och högre. Så växer
människan under sin kamp för större
uppgifter. Om än arbetet är fullkomligt olönat, och
bevekelsegrunderna de mest altruistiska, så
utesluter detta inte att deltagarna kunna
känna sig få rik valuta genom en personlig växt
och utveckling, vilken gör dem bättre
skickade för livskampen.
Det är alltså inte gärna möjligt att arbeta
för en god strävan utan att därmed gagna sig
själv. Vi göra väl i allmänhet villigt och
glatt vad vi fatta som vår plikt, utan någon
tanke på den ideella och personliga valutan.
Men det kan inte vara ur vägen att vi äga
blick för det samband, som här obestridligen
finns.
V. J.
nå fienden på indirekt väg, undvikes. Ävenså
skall ett öga hållas på arbetsförhållandena, så
att arbetarna icke utsättas för orättvis
behandling. Arbetarna själva äro allmänt av den
uppfattningen, att ett särskilt, gemensamt utskott
av arbetsgivare och arbetare bör tillsättas för
att handlägga sådana problem, som kunna
tänkas uppstå i samband med arbetarnas
arbets-och lönevillkor.
Den engelska bomullsindustrins löner ha höjts
med 12,64 % inom spinnerisektionen med
tilläggsförhöjningar för de lägst betalda
arbetaregrupperna. ökningen trädde i kraft i november.
Inom väverisektionen höjdes lönerna med 5 %
den 20/11, och en ytterligare höjning med 7% %
träder i kraft den 1/1 1940. En sammanlagd
höjning av 12% % har alltså uppnåtts.
För väverierna är det redan avgjort, att
lönerna fr. o. m. februari 1940 skola regleras
kvartalsvis efter levnadskostnadsindexet. För
spinnerierna skall denna fråga senare diskuteras.
Kravet på höjda löner har motiverats med
dels ökade levnadskostnader, dels det utmärkta
läget inom textilindustrin.
Inom ylleindustrin väntar man också
väsentliga löneförhöjningar.
Enligt officiella uppgifter utgjorde antalet helt
och delvis arbetslösa i England den 11 september
d. å. 1,330,928, innebärande en minskning med
467,690 personer i jämförelse med motsvarande
siffra vid samma tidpunkt i fjol.
Enligt den engelska tidskriften "Economist"
ha en hel del av de 25,000 tyska och österrikiska
flyktingar, som beräknas ha slagit sig ned i
England, genom grundande av företag berett engelska
arbetare arbete. Man uppskattar sålunda det
sammanlagda antalet av flyktingar sysselsatta
engelska arbetare till 25,000, varav minst 2,200
sysselsättas vid textilföretag och cirka 1,600
arbetare vid läder- och gummifabriker, som
grundats av dessa flyktingar. Cirka 30 företag ha
startats inom områden, där särskilt stor
arbetslöshet råder. Ändock har en undersökning av
det ekonomiska läget för 100—150
flyktingsfamiljer givit vid handen, att dessa icke förfogat
över några större förmögenheter, men i
genomsnitt har £ 2,000 till £ 3,000 per familj införts i
landet. I slutet av år 1938 hade t. ex. minst 40
företag, som leverera färdiga damkläder, grundats
med ett sammanlagt kapital av £ 250,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
