Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1940 - Internationella glimtar - Frankrike - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 TEXTILARBETAREN
En förordning reglerar semesterförhållandena
för de arbetstagare, vilka vid krigsutbrottet ännu
icke hunnit taga ut sin semester. Förordningen
bestämmer, att de arbetsgivare, vilka före den 1
januari 1940 icke kunnat bevilja sina arbetare
hela dem enligt lag tillkommande semestern, måste
betala motsvarande kontant ersättning till
berör-da arbetstagare inom 3 månader.
Vidare har en allmän skatt på lönerna om 5 %
införts den 1 januari 1940 ävensom en särskild
skatt av 15 % för alla män i åldern 18—40 år,
som icke kunna fullgöra någon som helst militär
tjänstgöring.
Ett stående ekonomiskt utskott,
representerande den franska handeln, industrin, finansen o. s. v.
med Jouhaux (franska landsorganisationens
ordförande) och Belin som
fackföreningsrepresentanter står till regeringens förfogande i rådgivande
syfte.
Vi ha erhållit dessa uppgifter från
Textilarbe-tareinternationalens sekretariat, som samtidigt
uttrycker den förhoppningen, att denna av villigt
samarbete besjälade anda, som kommer till
uttryck på alla områden, skall bestå i fortsättningen
samt att det överväldigande goda resultat, som
uppnåtts av denna krigstids strävanden att
utnyttja alla hjälpkällor på bästa sätt, skall utgöra
ett bevis för den obestridliga fördelen av att
handlägga problemen på detta sätt och som
fackorganisationerna sedan många år tillbaka
rekommenderat.
Fackorganisationerna och kommunisterna
i Frankrike.
Efter brytningen med kommunisterna ser det
nu ut, som om fackföreningsrörelsen i Frankrike
åter måste försvara sig mot samma illvilliga
förtal som före det korta mellanspelet av
"enhetsfront". Betydelsen av denna "enhetsfront" har
den franska landsorganisationens ordförande
Jouhaux nyligen betecknat med orden: "Vi ha
brutit — och vad mig själv beträffar för alltid —
med män som ville åstadkomma enighet endast
för att så mycket bättre kunna förråda oss".
Det var som bekant den franska
landsorganisationen som först fördömde den rysk-tyska
pakten av den 23 augusti, nämligen dagen efter dess
bekantgörande. I dess förkastelsedom framhölls
bl. a., att den franska landsorganisationen aldrig
komme att uphöra att försvara fredens sak genom
aktning för rätten, jämlikheten och ländernas
självbestämmanderätt, genom hällande av in-
gångna fördrag och i kampen för rättvist
biläggande av tvister utan våld och hotelser. Denna
kampanj komme att föras i fullt samförstånd
med de engelska organisationerna och
Fackför-eningsinternationalen.
Efter det ryska angreppet på Polen beslöt den
franska landsorganisationen att avbryta allt
samarbete med försvararna av den rysk-tyska pakten.
Åt styrelsen uppdrogs att "framför allt befatta
sig med omorganiserandet av de fackliga
krafterna". Då kommunisterna under den s. k.
"enhetsfrontens" täckmantel lyckats att erhålla majoritet
i olika förbund, lokala fackföreningsstyrelser
o. s. v., var denna uppgift inte alltid så lätt. X
många fall uppfyllde kommunisterna inte ens
kravet om inkallande av högsta beslutande
myndighet, utan man måste ibland tillsätta särskilda
utskott för att få till stånd ordentliga
sammanträden.
Inom det franska textilarbetareforbundet hade
kommunisterna ett mycket starkt inflytande — de
flesta av delegaterna vid den internationella
textilarbetarekongressen i Stockholm voro t. ex.
kommunister -— och förbundet ville därför icke taga
ställning mot den rysk-tyska pakten. Stor fara
förelåg därför, att förbundet skulle upplösas av
myndigheterna. Den 9 december höll dock
förbundets styrelse ett nytt sammanträde, varvid
man allvarligt diskuterade hela frågan. Efter
mycket omsorgsfullt övervägande utarbetades och
antogs en resolution, som fördömde pakten och
ställde förbundet på samma linje som
landsorganisationen. De som icke förklarade sig
införstådda med denna politik fingo lämna sina
befattningar. Ett nytt förbundskontor upprättades och
förbundsstyrelsen fick ny sammansättning.
Mycket arbete återstår dock ännu, och många
svårigheter måste övervinnas. Man har dock med
beslutsamhet och energi tagit itu med uppgiften.
Den nya situationen, som försvåras genom
förluster av medlemmar till följd av kriget, kommer
att väsentligt försvaga förbundet, men man
hoppas, att ett förbund på fast grundval kommer att
byggas upp, som gör den franska
fackföreningsrörelsen heder och erbjuder medlemmarna
verkligt skydd och bistånd.
Belgien.
Från alla håll och kanter föreligga uppgifter
om utökning av arbetstiden, som gör alla med så
mycken möda åstadkomna förbättringar
fullständigt illusoriska. I Belgien har man även nödgats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
