Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEXTILA II BET ÄREN
I stormtider.
Det svenska folket står i dag som en man
beredd att göra sitt offer, om ofärd skulle
komma. Vi ha blivit en enad nation med
endast en vilja: bevarandet av landets
oberoende och frihet. Icke minst inom de djupa
folklagren är denna stämning rådande. De
folkliga organisationerna appellera till sina
medlemmar, att de skola göra sina insatser
för värnandet av vår självständighet.
Överfallen på våra brödrafolk i Norden har lärt
oss, att friheten måste försvaras.
Stormakts-intressena låta sig icke avvisas enbart för vår
önskan att få leva i fred. Tyvärr synes
stormakterna endast uppfatta en dylik önskan
som allvarligt menad, om vi samtidigt låta
förstå, att stridshandlingar skola mötas med
försvar på liv och död.
Det är fruktansvärt, att utvecklingen
drivit oss dit, men då ingenting annat återstår,
har även en så fredsälskande nation som den
svenska fått rusta för kriget för att få behålla
freden. Att vi i dag ha fred i vårt land,
beror icke på att vi äga sympatier från någon
stormakts sida utan på våra kanoner och
trupper. Det är därför som omtanken om
vårt försvar kommit i förgrunden i dagens
diskussion.
Då det gäller arbetarnas inställning till
försvaret, har det inträffat inget mindre än
en revolution. Försvarsnihilister ha i dag
ingen marknad inom svensk arbetarerörelse.
Inte heller talesmännen för att "vårt
hemland är våra trasor, vårt hemland vår
tiggarekost". Men vi skola aldrig glömma, att
det hänt en hel del i vårt land, sedan skalden
K. G. Ossian-Nilsson skrev ovanstående
citerade strof i en av sina dikter. Hemlandet är
för oss i dag vår medborgarrätt, våra
organisationer, vår andliga frihet — allt clet som
gör livet värt att leva.
Det är i kraft av vår medborgarrätt, som
vi skaffat oss inflytande i riksdag, landsting
och kommun, det är i kraft av våra
fackorganisationer, som vi skapat oss en dräglig
levnadsstandard, det är genom vår fria press,
som vi utöva vår kritik mot det som synes
oss vrångt och orätt. Detta vilja vi icke se
spolierat, och därför säger den svenske
arbetaren ifrån till vem som helst, att den står
enig med de krafter, som äro beredda hävda
vårt lands demokrati och oberoende. Här
finns inget att kompromissa om. Vi tåla
inga dagtingare i denna sak. När det är
nödvändigt för vårt land och folk med ett försvar
till skydd mot yttre våld, äro vi beredda att
göra våra offer.
Men även inåt är svensk arbetarerörelse
på sin vakt. Osvenska element ha hållits
efter. Landsorganisationen, den svenska
fackföreningsrörelsens centralorganisation,
tog tidigt itu med skadegörarna inom sina
egna led. Den upprensning med
kommunisternas verksamhet, som under
Finlandskrigets dagar kom till stånd inom
fackföreningarna, har hälsats med tillfredsställelse av
arbetarna. Denna åtgärd talar tydligt språk
om hur svenska arbetare reagera mot dem,
som vilja uppgiva sin självständighet och låta
leda sig i band av utländska intressen.
Kommunisterna i dag ha fått sig en tankeställare,
de böra ha fått klart för sig, att svenska
arbetare inte kunna kommenderas till någon
slavlydnad, icke ens om kommunisterna under
namn av att vara socialismens väktare söka
gå sin härskares ärenden.
När arbetarna sålunda inom
fackorganisationerna gjort rent hus med sina osvenska
element, ha vi rätt att fordra, att även andra
samhällsgrupper, i likhet med arbetarna, låta
kvasten gå inom sina områden. Det är na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
