Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 TEXTILARBETAREN
turligt, om de förrädiska handlingar, som
timat i de nu pågående världshändelserna,
skärpt vår uppmärksamhet på hithörande
område, och det vore en vanära, om svenska
intressen skulle förrådas av svenskar.
Vaksamhet och samliällsanda äro goda tillgångar just
nu. Det får aldrig sägas om svensk
arbetarerörelse, att den brustit i detta avseende.
Om vår främsta uppgift just nu är
uppsikten över såväl yttre som inre oroselement,
få vi aldrig för ett ögonblick glömma vår
andliga beredskap. I dessa stormtider måste
därför föreningslivet intensifieras, vi måste
stärka sammanhållningen och solidariteten
inom våra egna organisationer.
Den svenska arbetarerörelsen —
enkannerligen fackföreningsrörelsen — ställes
inför hårda prov dessa dagar. Fråga är, om
icke många utav fackföreningsrörelsens
motståndare vädra morgonluft. Under
åberopande av god samhällsanda insisterar man på
att arbetsavtal, arbetstidslagar ocli
överenskommelser i övrigt skola lämnas därhän. En
del arbetsgivare tro sig kunna under
samhällsansvarets täckmantel vidtaga åtgärder, som
icke äro förenliga med lag och förordning.
Här ha våra fackliga organisationer både rätt
och skyldighet att gripa in. Vi skola icke
underlåta att göra något, av vilket landets
välfärd är beroende, detta är uppenbart, men
för den skull äro vi icke beredda att
undantagslöst acceptera vilka åtgärder som helst.
Vår prövningsrätt förbehålla vi oss okränkt.
Det finns ingen anledning till panikstämning,
även här är vaksamhet och tillförsikt på sin
plats.
Landsorganisationens tidskrift har i ett
av sina nummer varit inne på detta tema och
pekar på hur professor Ohlin framfört en
interpellation i riksdagen, i vilken han
ifrågasätter bristande samhällssolidaritet hos
arbetarna, då det gäller att medverka till en
utsträckning av arbetstiden. Vi citera tid-
skriften och instämma med de de där
framförda synpunkterna:
"För teoretiker och skrivbordsmänniskor
kan det synas ganska enkelt att efter
övertidsdispens eller suspendering av
arbetstids-begränsande lagstiftning öka arbetstiden med
någon timme per dygn. Svenska arbetare ha
tidigare haft 10-timmarsdag, och denna
arbetstid kan tillämpas även nit i andra
länder, menar man tydligen. Faktum är dock
att clen som står i arbetet både känner och
begriper dessa angelägenheter åtskilligt
bättre. Utan tvivel finns det många, många
arbetare, som avpassat sin egen
kraftförbrukning efter den nu tillämpade arbetstiden och
inte skulle orka bära ytterligare anspänning
— åtminstone inte under någon längre tid.
Man kan visserligen omskola användningen
av och hushållningen med sina krafter, så att
de räcka för en längre arbetstid, men det
samlade slutresultatet blir då ungefär detsamma.
Hetsen och den anspänning arbetet i dag
kräver är en annan än före 1920. Man får
en viss föreställning om den saken genom att
ta fasta på, att produktiviteten pr
arbetstimme stigit med i runt tal 41 procent sedan
1924. Så mycket kan man ju i alla fall
begära som att var och en skall inse, att det
finns en gräns för den fysiska och den
psykiska prestationsförmågan — även hos
arbetarna. Att exempelvis övertidsarbete
undan-bedes kan vara ett uttryck för att man nått
denna gräns — kanske genom långvarigt
övertidsarbete — och behöver ingalunda bero
på bristande insikt om vad det nuvarande
läget kräver eller på frånvaron av
samhällssolidaritet Ingen tror väl förresten att
arbetarna ha så goda inkomster att de utan
bärande skäl avvisa ett övertidsarbetes
lönetillskott. övertidsarbete skall fördelas så
långt det är möjligt för att på det sättet dels
skapa rättvisa i inkomstfördelningen, dels
undvika koncentrerad förslitning av arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
