- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVII. 1940 /
38

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1940 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

TEXT ILA li BET ABEN

Reflektioner.

Representanter för de samarbetande
nordiska ländernas textilarbetareförbund,
nämligen textilarbetareförbunden i Norge,
Danmark, Finland och Sverge skulle under juni
månad ha varit samlade till konferens i Oslo.
Förberedande åtgärder för konferensen hade
vidtagits, och våra vänner norrmännen hade
uttryckt sin glädje över att få se ombud från
de nordiska broderförbunden som sina gäster.
I enlighet med stadgarna för det nordiska
samarbetet skulle vi överlägga och planlägga
för framtida arbete. A7i hade glatt oss åt att
med de finska kamraterna få överlägga, om
vi gemensamt kunde hjälpa dem att bygga

kraften. Det är till för speciella, tillfälliga
situationer och lägen, men inte avsett som ett
permanent tillstånd. Det är en
anskaffnings-tekniskt smidig form för att lösa
arbetskraftanskaffningen när det gäller reparationer,
ny-installeringar och fullgörande av brådskande
beställningar, tillfälliga uppgifter för speciell
arbetskraft etc. Men den har sina givna
gränser både produktionstekniskt och
fysiskt."

Mera behöver icke sägas i denna fråga.
Textilarbetareförbundet har i handling
visat sin förståelse för vad utomordentliga
förhållanden kunna påfordra. Det är
många fall av arbetstidsärenden som
behandlats och tillstyrkts av oss, men detta
innebär icke, att vi i framtiden äro beredda att
uppluckra vår sociallagstiftning.
Fackföreningsrörelsen kommer i fortsättningen,
liksom hittills, att värna om den
sociallagstiftning, som den varit med om att skapa. Inför
stundens stormtider ha en hel del önskemål
måst skrinläggas, och i samhällssolidaritetens
intresse ha vi beredvilligt ställt våra krafter
till förfogande för vårt gemensamma bästa,
men efter stormen kommer lugnet och med
det, skola vi hoppas, ljusare tider till fromma
för oss och våra organisationer.

upp vad som under kriget blev raserat. Så
kom det brutala överfallet på Norge och
Danmark, och därmed avklipptes våra
förbindelser och möjligheter att samarbeta. Den
norska och danska tragedin synes oss värre än
den finska. Så länge det finsk-ryska kriget
varade, hade vi ändock förbindelse med det
finska förbundet, vi kunde skriftväxla med
varandra, och vi kunde ekonomiskt stödja
våra finska vänner. Sålunda har genom det
nordiska samarbetets förmedling anslagits
22,500 kronor till det finska förbundet.
Med de danska och norska förbunden sakna
vi f. n. all kommunikation. Vi veta icke, om
organisationerna upprätthålles eller om de
äro upplösta. Tyvärr få vi nog räkna med att
de icke kunna fungera. Det är bittert detta,
vi som vant oss vid att betrakta våra
organisationer och banden dem emellan som
oupp-lösliga. Utbytet mellan förbunden hade de
sista åren utvecklats. Till detta hade i icke
ringa grad medverkat våra studiekurser. I
år voro vi inbjudna såväl till norrmännens
som danskarnas förbundsstudiekurser.
Gångna års erfarenhet ha lärt oss betydelsen av
samarbetet även på detta område. Det fanns
så oändligt mycket att utbyta tankar kring,
att lära och komplettera till fromma för
organisationen och den enskilde. Den
möjligheten finns inte nu, men vi hoppas, att de
nuvarande förhållandena endast skola vara
för en tid. Våra tankar gå i dag till de
norska och danska kamraterna, vi följa med oro
deras öden, men de skola veta, att vi äro med
dem i deras svåra tid liksom vi tidigare
följde de finska kamraternas tappra strid och
gav dem våra välgångsönskningar.

I dag kunna vi inget annat göra än att
manifestera denna vilja av samhörighet. Det
har förunnats oss svenskar att än så Hinge
sitta i orubbat bo, men hur länge detta är
oss givet, veta vi icke. Skulle så förbli, är det
vår skyldighet och plikt, att när tillfälle
därtill bjudes söka återknyta det samarbete som
nu upphört.

Viljan för en sådan uppgift saknas icke.

A n m. Sedan ovanstående skrivits ha vi
erfarit att våra danska kamrater ämna hålla sin årliga
studiekurs. Vi tolka detta som ett bevis för att
det danska förbundet är i verksamhet. Från
Norge har genom pressen kommit till vår kännedom
att lagstiftningsåtgärder vidtagits som högst
väsentligt inskränka fackorganisationernas
verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1940/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free