Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T EXT IL ARBET ÄREN
69
bransch gemensamma korporationer betyder
döden på deras makt, som leva högt på
söndringen. Tacka för att pamparna skrika, när
korporatismen kommer på tal."
Redaktör Brunius blir emellertid icke
svaret skyldig; följande avbasning borde vara
verksam:
"Det finns anledning att anmärka på
skrivsättet. Endast den grova öbildningen
älskar att av brist på skäl skrika ut det
plumpa och löjliga tillmätet "pampar" — tre
gånger i ett så kort stycke. Det är därtill en
förolämpning att förutsätta, att ’ ’pamparna’’
inte uträtta något annat och inte syfta högre än
att "leva högt" på sina uppgifter och önska
söndringen hållen vid liv för att inte förlora
sitt levebröd. Skymfen är lika orättvis och
lika ohyfsad då den gäller fackföreningarnas
ledare som då den kastas i ansiktet på
arbetsgivarorganisationernas tjänstemän.
Utbrottet visar dessutom att denne skribent inte har
en aning om arbetsmarknadens förhållanden.
Tjugo, trettio år ha gått honom förbi. Han
vet inte att "söndringen" är den fiende som
arbetsmarknadsorganisationerna allvarligast
undvika och bekämpa. Återkommer den i sina
grövre former — och det är möjligt —• så
beror det inte på "pamparnas" snikenhet utan
därpå att de ha att syssla med ekonomiens
svåraste intressemotsättningar och
massrörelsernas i själva verket olösliga problem.
Dessa kunna upplysas så att säga inifrån genom
ärlighet och ekonomiskt förstånd. Men de
kunna inte lösas i ett sammanhang och för alltid.
Den korporatism som hr Engdahl tillsvidare
kör omkring med som med en reklamvagn för
att fånga allmänhetens nyfikenhet kan
överskyla men inte överbygga motsättningen."
Så långt hr Engdahl och lir Brunius. Vi
ha med avsikt citerat ovanstående för att
slippa tala i egen sak. Tidskriften "Industria"
kan ju knappast beskyllas för att vara något
språkrör för fackföreningsledarna.
Ilar nu det korporativa systemet, förutom
att det åstadkommit död åt pamparna, medfört
några framsteg för dem, som blivit utsatta
för deras maktlystnad? Utesluter då det
korporativa systemet, vilket omskrivet betyder
"organisationernas förening i för alla
arbetskamrater inom en bransch gemensamma
korporationer", att arbetarna utlämnas åt
godtycke? Om man studerar de resultat, som
uppnåtts i de stater, där korporatismen
praktiserats, så finner man, att arbetarna
fråntagits sin rätt att göra sin mening
gällande t. ex. vid utformningen av arbetsvillkoren.
Att "klasskampen" är avskaffad faller av sig
självt, men har därför något idealtillstånd på
arbetsmarknaden uppstått? Förresten, ha
inte ivrarna för en annan ordning på
arbetsmarknadens område märkt, att det just är
arbetsmarknadens båda huvudorganisationer,
som verksammast bidragit till att
"klasskampen" numera inte har samma klang som
tidigare. Bedömer man däremot förhållandena
i diktaturstaterna, så märker man, att
arbetsmarknadens parter berövats sin möjlighet att
verka samt att utöva inflytande på
händelseutvecklingen. Arbetarnas ställning har
försämrats, och även arbetsgivaren har i många
fall berövats sin fria prövningsrätt. Inför
dylika framtidsperspektiv betackar sig
säkerligen såväl arbetare som arbetsgivare för den
rekommenderade nya ordningen.
Det torde därför icke vara förmätet, om vi,
när vi nu fortfarande äga möjligheter att
utöva vår verksamhet, rikta en uppmaning till
vederbörande att inhämta vad parterna
själva och deras uppdragsgivare ha att säga i
frågan. Vår prövningsrätt är okränkt. När
medlemmarna i ett fackförbund själva vilja,
kunna de med stöd av stadgarna avgöra, när en
förändring av något slag skall inträda.
In-tills så skett, äga de nya linjerna icke
aktualitet, och vi förutsäga med bestämdhet, att med •
lemmarna vilja pröva först, innan de fatta
sina beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
