Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77 TEXTIL ARBETAREN
de den underbaraste utsikt över den smala
dalgången under torpet.
— Du känner väl inte stort till mej ? sade
han efter en liten stund. Jag är den och den.
Han nämnde ett namn, vilket var mig
fullkomligt främmande, men jag undvek att
visa detta av en önskan att inte såra.
— Som sagt var, du känner väl inte stort
till mej, upprepade han efter en liten paus.
Du är inte så gammal, ser jag, jämförd med
mej är du bara spolingen. Min tid ligger före
clin. Du skulle ha sett...
Han började berätta — och vad mannen
kunde berätta. Episoder från
arbetarerörel-sens genombrottsår, episoder av kamp och
försakelser. Hans stämma fick så småningom
värme och klang; den riktigt sjöng fram en
sång om det gångna. Dagar och år gledo
förbi; han var ånyo ung. En eldsjäl, ständigt
stadd på vandring, jagad från arbetsplats till
arbetsplats, på grund av sina ’ ’uppviglerier’’.
Man fick följa honom där han svälte sig fram
mot nästa ort och nästa knog; man hörde
honom åter predika sin nya lära, man såg honom
jagas vidare, vidare. Men man såg också hur
hans sådd spirade bland mödornas män ... Så
blev han en vandrande förkunnare, som
utförde en stor gärning. •—
Då jag sedan kom neråt bygden nämnde
jag mannens namn. Jo, visst kände man
honom, men alla stodo likgiltiga inför honom.
Nästa dag knackade han på vid min dörr och
vi satt där igen och han berättade. Så blev
det en vana att lian dagligen skulle titta in
hos mig:
— Go dagen, go dagen. Får man lov att
kliva på?
— Välkommen, välkommen.
Slutligen kom mitt uppbrott från bygden.
Den gamle satt hos mig för sista gången,
märkvärdigt fåordig in i det längsta.
— Du ska ha tack för den här tiden,
sade han slutligen. Det kommer att bli tomt
efter dej. Ingen att prata med. När man
kommer till mina år vill man gärna leva i sina
minnen. Och här i bygden är det ingen som
har tid att höra på mej ...
Hur det än är — bilden av denne gamle
hedersman har etsat sig in i mitt minne;
jag kan inte glömma honom och hans likar.
Och då jag ser honom framför mig måste jag
alltid göra mig vissa frågor: — Ligger det
inte något av försummelse i det sätt varpå vi
unga behandlat de gamla pionjärerna? Stå
vi inte, åtminstone flertalet av oss, en smula
överlägsna i förvissningen om att vi — tack
vare frukterna av dessa gamlas sådd — är så
mycket mer lärda, mer polerade, mer
vetenskapliga än de? Överallt ute i landet sitter
dessa gamla, merendels under små
omständigheter, men med en rikedom, en skatt, av
minnen. Skulle det inte vara till vår egen båtnad
om vi lånade dem vårt öra och av dem fick en
uppfattning om vad det verkligen kostat att
nå dit där den svenska arbetareklassen i dag
står ?
De offrade allt och fordrade intet dessa
gamla rejäla pionjärer. De voro enkla män
som heller intet fordrade för egen del. De
voro karlar utan svek, allt för ärliga och sanna
för att söka några egna förmåner. De voro
kanske inte så funtade att de utan hjälp
kunnat föra till seger, men säkert är att de ledare
som så gjort skulle stått sig tämligen slätt
utan dessa oskolade pionjärers osjälviska
arbete.
Nu sitta de gamla och glömda av en
generation som inte har tid med dem. Som sätter en
skamfläck på sig själv om den inte slår om
och — lyssnar.
Utredning ang. arbetarnas
matförhållanden.
På initiativ av Statens Institut för Folkhälsan
pågår en utredning angående arbetarnas
matförhållanden vid olika industriella och andra företag.
För detta ändamål har till arbetarna vid vissa
företag utsänts ett frågeformulär, avsett att
ifyllas av arbetarna. Bl. a. ha sådana formulär
genom resp. avdelning utlämnats till ett antal
arbetare vid vissa textilfabriker.
När detta läses ha förmodligen de begärda
uppgifterna lämnats av samtliga arbetare, som
ombetts göra detta. Vi hysa den förhoppningen,
att denna undersökning skall bidraga till ett klart
belysande av textilarbetarnas matförhållanden och
skall kunna ligga till grund för eventuellt
behövliga förbättringar i detta avseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
