Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEXTIL ARBETAREN
cent. Mera har man rimligen ej rätt att begära
av en index, vars uppgift är att i ett enda tal
fånga de ständigt pågående växlingarna i priserna på
varor och tjänster av ofantligt skiftande slag.
Några ord må tilläggas rörande sättet för
uppgifternas insamlande. Genom Socialstyrelsens
egna ombud i 49 orter (städer eller
industrisamhällen) erhålles månadsvis eller oftare
prisnoteringar på livsmedel och bränsle. Priserna på
beklädnad och flertalet artiklar under posten
"övriga utgifter" insamlas kvartalsvis från hela —■
eller en del av antalet ombudsorter. Till grund
för beräkningarna rörande bostadsutgiften ligga i
huvudsak de s. k. bostads- och hyresräkningarna.
Skatteposten slutligen utgöres av inkomstskatt
till stat, kommun och landsting ävensom numera
allmänna pensionsavgifter. Kommunal- och
landstingsskatt framräknas som "vägda" genomsnitt
för de 49 ombudsorterna.
Efter denna redogörelse för
levnadskostnadsindexens "mekanism" är det lovligt tillägga något
om resultatet av beräkningarna.
Generalindextalet nådde år 1920 sitt högsta läge med siffran 269.
Vid utbrottet av världskrisen 1929 var
motsvarande tal 169, d. v. s. 100 enheter lägre. Lägsta
punkten nåddes år 1933 med en indexsiffra på 153.
Sedan denna tidpunkt har kurvan städse gått i
höjden.
De senaste årens utveckling framgår av
följande sammanställning (fr. o. m. 1935 äro båda
indexserierna angivna). Siffrorna åren 1934—38
äro årsmedeltal.
Är bas: juli 1914 bas: 1935
= 100 = 100
1934 ........................154 —
1935 ........................156 100
1936 ........................158 101
1937 ........................162 104
1938 ........................166 106
1939 januari ________167 107
juli ..............169 108
oktober ... 171 109
1940 januari ________178 114
april ............186 119
juli ..............193 124
Att observera är särskilt uppgången under
högkonjunkturåret 1937 samt — och i synnerhet
— den fördyring i levandskostnaderna det andra
världskriget utlöst.
När det s. k. ramavtalet undertecknades den
16 december 1939 infördes en nyhet i så måtto
att indexsystemet kom att tillämpas på medelst
kollektivavtal reglerade löner.
Vid årsskiftet utgjorde som tabellen visar
levnadskostnadsindex 178 (bas = juli 1914). För att
en reglering av lönerna skulle ske den 1 maj
fordrades, att indexsiffran pr 1 april steg med minst
6 enheter. Som numera hänt blev stegringen i
verkligheten 8 enheter till 186. För varje enhet,
varmed indextalet översteg januarisiffran ökas
lönerna med 0,42 procent, d. v. s. i det aktuella
fallet med 8X0,42 eller 3,36 procent. Tillägget skall
baseras på den under 1938 å ordinarie tid
uppnådda genomsnittliga timförtjänsten för vuxna
arbetare. Som vuxna arbetare räknas enligt vårt
avtal för textilindustrin alla manliga fyllda 21 år
och alla kvinnliga fyllda 19 år. För arbetare
under 16 år utgör tillägget 30 procent, för arbetare
som fyllt 16 men ej 18 år 45 procent och för
sådana arbetare som fyllt 18 år 65 procent av det
för vuxna arbetare av samma kön utgående
tilllägget.
Kompensationen för indexstegringen för
vuxna arbetare utgör efter 1 augusti i praktiken %
(6,3: 8,4). Då tilläggsprocenten beräknas på
genomsnittslönen för vuxna manliga resp.
kvinnliga arbetare blir följden, att det rörliga tillägget
i relation till den individuella arbetarens
grundlön blir större ju mera arbetarens grundlön
understiger genomsnittslönen. I motsatt fall blir
tydligen tillägget proportionsvis lägre, ju högre
lönen är i förhållande till genomsnittet.
Den lönekompensation, som efter här ovan
antydda linjer beviljats redovisas som ett särskilt
rörligt tillägg vid sidan av den vanliga lönen.
Under förra världskriget inträdde som bekant
en ytterst kraftig prisstegring, särskilt under de
två sista krigsåren och åren närmast därefter.
Man har genom lönereglering efter index sökt
förebygga liknande obehagliga överraskningar
denna gång. Om vidden av den närmaste tidens
pris-stegrande tendenser vet man intet. Hur viktigt
än löneproblemet ter sig kan detta i rådande
läge dock icke mäta sig med verkningarna av en
långvarig produktions- och avsättningskris.
Situationen för textilindustrin är f. n. rätt
gynnsam, men kommer avstängningen utifrån av
råvaror att fortsätta någon längre tid, vilket är
troligt, torde avsevärda svårigheter infinna sig
förutom verkningarna av det svåra läget för vår
exportindustri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
