Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89 TEXTIL ARBETAREN
Index och indexlön.
Sedan lönen för flertalet anställda nu regleras
genom det s. k. ramavtalet efter
levnadskostnadernas stegring har intresset för Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex blivit allt större.
Vad menas till en början med uttrycket index
och hur länge har termen i praktiken använts i
vårt land? I den ekonomiska statistiken avses
med indextalet ett uttryck för prisnivåns
förändringar. När det gäller att för en viss vara
(varugrupp) räkna ut huru priserna under en
tidsperiod procentuellt ändrats har index-begreppet
visat sig ändamålsenligt. Utgångspunkten för
beräkningen (basår, basperiod) åsättes talet 100
och siffran 150 betecknar sålunda en 50 procent
högre prisnivå än den från vilken man utgått.
I Sverge verkställdes inom Socialstyrelsen
indexberäkningar för livsmedelspriser första
gången år 1912. Genom de våldsamma
svängningarna i priserna under förra världskriget började
man på olika håll studera förändringarna i
prisnivån, t. ex. hos kommerskollegium (partipriser),
inom lantbruksstyrelsen (produkter och
förnödenheter för jordbruket) samt hos Socialstyrelsen
avseende levnadskostnader. Det kan tilläggas att
långt senare tillkommit Riksbankens
konsumtionsprisindex.
Den i här föreliggande sammanhang mest
intressanta indexserien är den från 1920
regelbundet varje kvartal publicerade
levnadskostnadsindexen från Socialstyrelsen. Som basperiod
användes juli 1914 (månaden före världskrigets
utbrott). Ehuru fr. o. m. den 1 juli 1939 en
omläggning vidtagits till 1935 som basår sker alltjämt
anknytning till den äldre serien. Det s. k.
ramavtalet anknyter just till indexserien av juli 1914.
Uträknandet av Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex sker efter en ganska enkel metod. Man
beräknar i pengar uttryckt kostnaden för en viss
mängd nyttigheter (varor eller tjänster) dels vid
utgångspunkten, d. v. s. basåret, dels vid
undersökningstillfället. I den händelse man finner att
kostnaden på grund av prisernas förändringar
stigit från basåret räknat med exempelvis 10
procent uttryckes detta med att indextalet gått upp
från 100 till 110. Vid prisrörelser i motsatt
riktning och med samma styrka säges indextalet ha
sjunkit från 100 till 90.
Huru är Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex sammansatt? Eller m. a. o. huru är däri
ingående prismaterial beskaffat? Med ledning av
hushållsräkenskaper från åren 1913—1914 bland
arbetare och lägre tjänstemän i ett antal svenska
städer utvaldes som norm en familj (man, hustru
och två barn) med en total utgiftsbudget före
kriget av omkring 2,000 kronor årligen.
Så småningom blev det uppenbart att
sammansättningar av budgeten i vissa stycken var
föråldrad. En ny normalbudget, grundad på 1923
års hushållskostnadsundersökning och avseende
såväl städer som industriorter kom till stånd
år 1932. Denna hade — för olika ingående
huvudposter — omräknats till 1931 års prisnivå och
slutade på en årlig utgiftssumma av cirka 3,500
kronor.
Då som förut omnämnts en ny omräkning
verkställts år 1939 (med 1935 som basår) må
nämnas att vissa överflyttningar och justeringar
gjorts resp. huvudposter emellan. Emellertid
visade totalsiffran för 1935 års "indexbudget" 3,438
kronor en praktiskt taget fullständig
överensstämmelse med den äldre. För belysande av det
aktuella läget kan vara lämpligt anföra, att denna
budgetsumma med oförändrad konsumtion den
1 januari 1940 stigit till 3,910 kronor.
Prismaterialet vid indexens framräknande
sönderfalla i 6 huvudgrupper. I följande
sammansättning har även angivits varje grupps relativa
andel, "vikt" i hela utgiftssumman.
Livsmedel ................................................34,7 procent
Bostad ......................................................14,8
Bränsle .......................... 3,3
Beklädnad ..............................................13,9
Skatter .......................... 6,5
övriga utgifter ......................................26,8
Summa 100,0 procent
Självfallet växlar antalet noteringar högst
avsevärt inom de olika huvudgrupperna. Hela
antalet genom Socialstyrelsens försorg regelbundet
insamlade uppgifter om detaljpriser uppgå till 170
stycken slag av varor och tjänster ingående i
vanlig hushållsförbrukning. Härav faller största
antalet noteringar på gruppen "övriga utgifter"
eller 95, varefter följer livsmedel med 42 och
beklädnad med 19 noteringar. Av övriga grupper
företrädas bränsle av 9 och skatter av 4
noteringar, medan bostaden helt naturligt representeras
av allenast 1 notering.
Det får naturligtvis anses uteslutet att inom
ramen av en normal budget inpassa alla slags
utgifter. Men indexberäkningarna äro i alla fall
mycket representativa. Det har kalkylerats, att
de för livsmedel och bränsle omfatta omkring 95
procent och beträffande "övriga utgifter" 85 pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
