Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUL
I.
Nu faller vinterns vita ro.
I silvrade iskristaller
och vita flingor faller
vinterns vita ro.
Och klockor ringa helg och tro
i toner som dö och svalla
och trötta sinnen kalla
hem till helg och tro.
II.
Så låt dem följa klockorna som hågen ha därför!
Men äro blöta stämningar
och unket vissna lämningar
av gången tids symboler julhögtidens tillbehör,
då ha vi faktiskt inte råd att fira jul,
då angår den helt enkelt inte oss ett smull
Envar må få bli salig på sin ärvda tro,
men kampen aldrig sövas får till dådlös rol
Må gärna gamla vackra bruk och seder
vid juletid som vanligt tas till heder,
men låt oss aldrig glömma, vart vi höra:
vi höra till de kämpande,
och ingenting får dämpande,
till ro förledande, vår kamp förstöral
Och dock: just så vår jul skall bli en glädjens ljusa fest,
då kunna vi tillstädja oss
att med de våra glädja oss
så barnsligt enkelt, som man gör, när julen är som bäst.
Det är ej mycket som vi ha att komma med,
när vi till helgen rusta enligt gammal sed.
Jultomten stod och gläntade vid dörren förr,
nu väntar kanske nödens spöke vid vår dorr!
Men efter fattig råd vi vilja även
av helgen ha vår känning:
en ljus och vacker ränning
i den förslitet gråa vardagsväven. Einar Mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
