Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 TEXTIL ARBETAREN
så beror det på den ökade sysselsättning, som
kunnat beredas arbetarna genom militära
byggnadsarbeten och luftskyddsrum, ävensom på
inkallelser till beredskapstjänst.
Men även i andra hänseenden har Schweiz lidit
av krisen. Schweiz är ju turistlandet par
préférence, och då utlandsturisterna under årets
första del reducerats med 66 % och dessutom även
den inhemska turistfrekvensen gått ned 13 % är
det uppenbart att turistväsendet även lidit stort
avbräck.
Ett exportöverskott i den schweiziska
handelsbalansen för augusti och september förmärkes.
Under dessa båda månader utgjorde exporten 194
miljoner francs mot en import av 160 miljoner
francs. Handelsbalansens aktivsaldo av 34
miljoner francs anses emellertid icke vara något
gynnsamt tecken, utan tvärtom och läget
jämföres med år 1916, det enda år som haft något
exportöverskott. Under det att vissa exportvaror
äro mycket eftersökta, stagnerar importen, och
landets försörjning med livsmedel, råvaror och
drivmedel försämras.
Rysk bomull till Schweiz?
Enligt till den schweiziska tidningen "St.
Galler Tagblatt" från Newyork ingånget meddelande
skulle f. n. förhandlingar pågå om leverans till
Schweiz av en större kvantitet råbomull från
Ryssland, vars kvalitet är likvärdig de bästa
amerikanska sorterna. På grund av blockaden
har Schweiz ju också att kämpa med stora
importsvårigheter och strävar därför efter att finna nya
inköpskällor. I samband därmed skulle man avse
att intensifiera handelsförbindelserna med
Ryssland, varifrån Schweiz tidigare tagit stora
mängder spannmål.
Ett miljonärernas paradis
synes Schweiz under alla förhållanden vara.
I varje fall ha miljonärer i mycket stor
omfattning slagit sig ner där. Under det att Frankrike
under en följd av år tog emot massor av utfattiga
eller i varje fall inte särskilt välbärgade
flyktingar, har Schweiz i sin tur visserligen fått del av
flyktingsströmmen, men har vetat att försäkra
sig om den fördelaktigare delen. I Schweiz ha
nämligen en stor del flyktande miljonärer bosatt
sig, förutom andra miljonärer, som frivilligt läm-
nat sina respektive hemland. Enligt
månadsskriften "Der Organisatör" finns det 3,000
miljonärer i Schweiz, varav många äga mer än en
miljon. Bara i Zurich säges det finnas ungefär
250 miljonärer. Tidskriften räknar ut, att om
dessa 3,0C0 miljonärer offrade 10 % på försvaret
skulle detta täcka 300 à 400 miljoner utan bidrag
från andra. Det skulle föra med sig den oerhört
stora fördelen för nationalekonomin, att
massornas köpkraft därigenom icke behövde minskas.
Att. de 3,000 miljonärernas köpkraft komme att
minskas, kan ju ingen människa vilja påstå,
tilllägger tidskriften.
Japans försök att med alla medel erövra Kina.
Trots att lönerna i Japan redan äro
fruktansvärt låga överträffas de ändock i detta hänseende
av i Kina gällande löner. Detta har Japan sedan
länge vetat att utnyttja genom att redan före det
japansk-kinesiska kriget skaffa sig företag i Kina.
Därtill ha också de höga skatterna i hemlandet
bidragit.
Enligt en av den japanska
bomullsspinneriarbetsgivareföreningen offentliggjord rapport över
den kinesiska bomullsindustrin i de av japanerna
ockuperade områdena ägde japanska
bomuilskon-cerner år 1937, då fientligheterna utbröto mellan
Japan och Kina, 27 fabriker i Kina, vardera nio
i Shanghai och Tsingtau, åtta i Tientzin och en
i Hankau. I dessa 27 fabriker sammanlagt voro
2,700,000 spindlar och 34,000 vävstolar i gång.
Av rapporten framgår vidare, att de japanska
bomullsföretagen i Shanghai och Tsingtau lidit
svåra förluster genom de uppkomna
fientligheterna; i en del fall sjönk produktionskapaciteten
50 %. I värde uppgingo dessa förluster till cirka
142,000,000 yen, men enligt rapporten ha dessa
förluster nu fullständigt utjämnats.
I Tsingtau ha 442,000 spindlar och 7,100
vävstolar återigen uppmonterats, och i slutet av juni
1939 hade Japan ånyo 2,154,000 spindlar i gång i
Kina. Flera fabriker, som förut tillhört kineser,
ha förvärvats av japaner, och därigenom ha
178,000 spindlar i Nordkina och 328,000 spindlar i
Mellankina bytt ägare. F. n. kontrollera japanska
bomullskoncerner åter 2,660,000 spindlar i Kina
eller cirka två tredjedelar av den sammanlagda
produktionskapaciteten där.
Sannolikt komma de låga lönerna och
skatterna i Kina att påverka överflyttandet av
ytterligare japanska bomullsindustrier dit inom den
närmaste framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
