Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1940 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
TEXTIL ARBETAREN
Internationella glimtar.
Schweiz.
Liksom Sverige har Schweiz nu, visserligen
först något mer än ett år efter krigsutbrottet,
erhållit en förordning, som förbjuder
avskedandet av arbetstagare på grund av inkallelse till
beredskapstjänst, detta enligt ett den 13 september
1940 av förbundsförsamlingen fattat beslut, som
alltså gäller för alla kantoner.
Enligt förordningen annulleras t. o. m. redan
företagen varsel om uppsägning av anställning,
om uppsägningstiden icke utlöpt vid
inryckningen till militärtjänstgöring. Vidare får en
arbetstagare icke uppsägas under de närmaste sju
dagarna efter återkomsten från militärtjänsten.
Som bekant föreskriver den schweiziska
fabrikslagen 14 dagars uppsägning, men för sådan
arbetskraft, som intages som ersättare för i
militärtjänst inkallade arbetstagare, har fastställts
en uppsägningstid av 4 dagar eller, om
arbetsgivaren så önskar, utbetalande av full lön för
detta antal dagar.
Vidare innehåller förordningen en del andra
viktiga bestämmelser, varav en del emellertid
närmast äro av betydelse för annan personal än
arbetarna. En viktig punkt torde emellertid
vara av intresse även för industriarbetarna,
nämligen bestämmelsen om att i händelse
anställningen är förbunden med vissa förmåner, som
utgå i förhållande till anställningstidens längd,
skola de dagar, under vilka arbetstagaren utfört
aktiv militärtjänst räknas såsom arbetad tid.
Särskilt i fråga om semestern berör ju en sådan
bestämmelse även industriarbetarna.
Visserligen finns det icke någon lag om semester i
Schweiz, men som regel beviljas betald semester
enligt överenskommelse mellan arbetsgivarna och
arbetarorganisationerna, och då antalet
semesterdagar varierar alltefter arbetad tid måste
bestämmelsen anses vara av stor betydelse.
Sedan den franska lagstiftningen av år 1936
rörande 40-timmarsvecka och i samband därmed
utfärdade förordningar rörande övertid m. m. helt
försatts ur kraft, måste den schweiziska
fabrikslagen anses vara den mest fördelaktiga.
Visserligen kunna myndigheterna liksom i
Sverige under extraordinära förhållanden
medgiva utsträckning av den ordinarie arbetstiden,
men gränsen härför är satt till 52 timmar mot 60
timmar i vår arbetstidslag. Den från
yrkesinspektionen föreliggande rapporten visar, att
denna möjlighet på grund av det rådande läget
och ökade krigsrustningar utnyttjats för mer än
tre gånger så många arbetare under år 1939 som
under år 1938. Under 1939 beviljades nämligen
tillstånd för 384 företag med 20,146 arbetare att
utsträcka den ordinarie arbetstiden mot 243
företag med 6,230 arbetare under år 1938.
Enligt den schweiziska fabrikslagen måste
tillstånd begäras för uttagande av övertid över huvud
taget, och sådant tillstånd har ävenledes beviljats
i betydligt större utsträckning än under tidigare
år, nämligen för mer än dubbelt så många
timmar under 1939 som under 1938. Av de beviljade
övertidstimmarna för 1939 komma 293,634 på
bomullsindustrin och 221,151 på ylleindustrin.
Högsta möjliga antal övertidstimmar är för
kvinnliga arbetare över 16 år och manliga
arbetare mellan 16 och 18 år 140 timmar per år samt
för manliga arbetare över 18 år 160 timmar per
är. Gränsen för manliga vuxna arbetare kan i
extrema fall överskridas något.
På grund av påbjuden bränsleminskning vid
företagen i Schweiz förutskickar man
nödvändigheten av att lägga om arbetstiden till
femdagarsvecka, varigenom arbetstiden per dag skulle ökas
till 9 timmar och 36 minuter för 48-timmarsvecka
och 10 timmar och 24 minuter vid sådana företag,
vilka erhållit tillstånd att utöka den ordinarie
arbetstiden till 52 timmar per vecka. Denna
omläggning av arbetstiden har väckt en mycket
livlig diskussion i olika kretsar.
Vi lia tidigare nämnt, att även i Schweiz har
byggnadsindustrin i stor omfattning påverkats av
krisen. Ett par siffror visa det oerhörda avbräck
denna verksamhetsgren lidit. Ehligt. de senaste
uppgifterna har antalet under krigsåret
färdigbyggda bostäder gått ned 31 % jämfört med året
innan. En ännu ogynnsammare bild ger siffran
rörande planerade nya bostäder. Antalet sådana
bostäder har nämligen reducerats med 66 %. och
man jämför läget med det svåra krisåret 1936.
Man väntar även att de under nästa halvår
färdigbyggda bostäderna komma att uppvisa ytterligare
en tillbakagång.
Om denna väldiga minskning icke haft
katastrofala följder för byggnadsverksamheten och
framför allt icke visat sig i form av arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
