Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1941 - Kring avtalsuppgörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TE X T IL AR B ET A REN
Kring avtalsuppgörelsen.
I föregående nummer av Textilarbetaren
lovade vi att återkomma med några
kommentarer kring avtalsuppgörelsen. Vi förutsade
att svårigheterna för oss att komma till en
uppgörelse, som stode i nivå med tidigare
träffade vore stora. Detta, trots att
textilindustrin under året arbetat under
gynnsamma förhållanden. Antagandet visade sig
vara riktigt. Ett mera benhårt motstånd
från vår motparts sida, än vad dessa sista
förhandlingar vittna om, kan knappast
tänkas. Alan ville icke ta några som helst
sakskäl. Nejsägandet var deras enda
argument. Tidigare ha vi kunnat diskutera om
textilindustrins möjligheter att bära
löneförhöjning, och vi ha tagit upp våra
lönespörsmål betraktade ur näringsekonomisk
synpunkt. Denna gång ville arbetsgivarna icke
resonera ur dessa förutsättningar, utan de
kröpo ängsligt undan för att söka skydd
bakom vad man kallade de nationalekonomiska,
eller som man också uttryckte det, de
samhälleliga skälen.
För oss förefanns ingen möjlighet att vid
sidan av den träffade ramavtalsuppgörelsen
mellan Landsorganisationen och
Arbetsgivareföreningen ernå några förändringar av
betydelse. Visserligen lyckades vi få våra
familjebidrag höjda med 20 %, men detta
resultat är så blygsamt, att vi varken vilja
eller kunna redovisa detta som en
anmärkningsvärd framgång. Dock borde vi ha
anledning att hoppas, att anteckningen i det
nya avtalet om upptagandet av förhandlingar
för en allmän översyn av
specialarbetareavtalet skall leda till resultat för denna grupp.
Några förtydiiganden i
protokollsanteck-ningsform ha även gjorts till det nya avtalet,
vilket vi för övrigt genom cirkulär meddelat.
Uppgörelsen är mager, och vi förstå att
missnöje med densamma kan yppas. Men det
missnöjet bör riktas åt rätt håll till våra egna
arbetsgivare och dess organisation, som under
utnyttjande av en svår situation för vissa
delar av vårt näringsliv tog denna som intäki
för att bara säga nej till de rimligaste krav
även inom verksamhetsområde, där ett bifall
till dem icke skulle ha inneburit någon som
helst uppoffring.
Utgångsläget var från vår sida icke
sådant, att vi kunde driva förhandlingarna
längre ocli ta de konsekvenser, som därav
kunde komma. Om vi därför i detta
sammanhang förklara, att vi gjort vad som varit
möjligt i en svår situation, så veta vi, att
denna uppfattning delas av storparten av
våra medlemmar, då vår avtalskonferens med
alla röster mot fem beslöt godkänna
förhand-lingsdelegerades rapport.
Några ord måste sägas om det som är det
väsentligaste, ramavtalsuppgörelsen.
Arbetsgivarna uttryckte redan vid förra ramavtalets
tillblivelse en bestämd motvilja mot att
kompensera arbetarna för de väntade
prisstegringarna. Vi erinra oss, hurusom
arbetsgivarna redan i april månad sökte komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
