Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEXT IL ARBET ÄREN 54
Det sir som om en bomb skulle ha härjat i
fabrikslokalen, men det är elden som krökt stagen
och vållat förödelsen. Bilden hämtad från
Kalmar Ångkyarns brand.
sta oss mot dem. I händelse av krig kan man
icke räkna på brandkårens snabba hjälp i lika
hög grad som under normala förhållanden.
Ansvaret för släckningen av brandbomberna
drabbar först och främst industriledningen
och dess anställda. Är brandskyddet i god
ordning alltifrån materielen till den
enskildes arbetsplats i lokalen, finns det stora
utsikter för att brandbombernas skadegörelse
skall inskränka sig till ett minimum, därmed
räddande åt landet en viktig industri och åt
den anställde en fortsatt bärgning.
Det är följaktligen icke bara det genom
importspärren försämrade försörjningsläget
och genom krigshotet ökade behovet av
krigsförnödenheter i landet, det är även behovet
av varje arbetstillgång och -tillfälle, som
tvingar oss till en hård kamp mot eldfaran och
mot varje omständighet, den kan bero av
slarv eller andra orsaker, som frammanar röde
hanen.
Två krigsår.
Om några månader ha de båda första
krigsåren dragit oss förbi. Det vore fel att
säga, att icke dessa två år varit rika på
skiftande händelser. En återblick på
händelsernas utveckling vore kanske därför icke ur
vägen.
Om vi därvid till en början stanna inför
och betrakta, vilka återverkningar kriget haft
på vårt eget lands förhållanden måste vi
erkänna, att vi varit betydligt bättre lottade än
de flesta andre europeiska länder. Det har
hittills lyckats vårt land att undgå krigets
direkta ohyggligheter. Vi ha icke, likt
människorna i de flesta andra länder i vår
världsdel, behövt uppleva bombraidernas
skräckstämning, nödgats tillbringa större delen av
vår natt i skyddsrummen eller behövt se
våra hus och hem i grus och spillror. Detta är
något vi böra komma ihåg då vi gå att bedöma
våra egna svårigheter. Ha vi sålunda hittills
lyckats undgå det värsta ha vi det oaktat, som
en följd av krigshändelserna, haft
svårigheter att brottas med. Det totala sjökriget har
medfört att våra naturliga handelsvägar över
haven spärrats. Detta gäller i första hand
våra handelsvägar västerut. Svårigheter ha
därvid uppstått bl. a. för vår exportindustri
men jämväl även för den del av vår industri
vilken är beroende av råvaror utifrån. En
ökad arbetslöshet har blivit följden.
Korttidsarbetet inom en del industrier har blivit
en alltmer vanlig företelse. I övrigt har
denna handelsavspärrning inverkat menligt på
hela vår folkförsörjning framförallt
därigenom att en rad nyttighetsvaror, vilka
tidigare importerats, numera knappast kunna
införas i landet. Olägenheterna därmed har man
sökt avtrubba genom en omläggning av
produktionsapparaten, tagande sikte på
framställning av ersättningsvaror. Mycket har
därvidlag även åstadkommits. Vårt land har
sålunda icke helt kunnat undgå krigets
verkningar men genom en klok anpassning och en
klok politik från den ansvariga statsmaktens
sida har vårt land, alla svårigheter till trots,
i stort sett lyckats bemästra problemen. Vad
som dock mest präglat vårt land under dessa
båda första krigsår är den allmänna
uppslutningen kring vårt lands försvarsberedskap.
Stora offer ha därvid bringats från folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
