Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILA Ii BETA REN
95
Cellulosaindustrins framtid.
Den svenska tillverkningen av blekt
sulfitmassa för konstsilkeindustriens behov har under de
senaste åren utgjort omkring 250,000 ton eller 17
—20 procent av sulfitindustriens totaltillverkning,
erinras om i en artikel i Teknisk tidskrift om
cellullen. Det poängteras också, att svensk industri
här har en tillgång av allra största betydelse för
framtiden.
Den allra största delen av produktionen går
till utlandet, där den förädlas till konstsilke och
är bara hela textilarbetareförbundets Gösta.
Ingenting annat. Vilket förresten inte är så
bara det... "Fråga Gösta" eller "tala
med Gösta", låter det. Han kan
textilarbetarna oeh de kan honom. Fastän ännu i
mellersta landstormsåldern har han redan
tillägnat sig patriarkaliska manér. Det tycks
bli så med folk, som är breda i bringan och
ha gott humör. L’etat ce est moi, sade
Ludvig XIV —- staten det är jag det. Jag tror
inte att Gösta, som trots sin pondus innerst
inne är mycket anspråkslös och alls ingen
härskartyp, skulle säga:
Textilarbetareförbundet, det är jag det. Men jag vet många
medlemmar, som identifiera förbundet med,
ja med Gösta. Det kan man nästan kalla
att ha skapat sig en stark ställning.
Ja, här skulle jag kanske sluta att rita
mer eller mindre vanvördiga gubbar. Och
vår kille från Hötorget skulle troligen ha
funnit besöket på åhörareläktaren både
roande och intressant. Ty det var kongressen,
också ur protokollskrivarens synpunkt. Det
var en fin kongress, en arbetsam och rejäl
sådan. Gösta -— se ovan ■— påstod
visserligen vid avslutningen, att han varit rov för
vidskeplig nervositet inför olyckstalet tretton.
Det var nämligen förbundets trettonde
ordinarie kongress. Men det hela avlopp i
tecknet av en enighet, som nästan kunde kallas
rörande.
Hur skall det se ut nästa gång, 1946’?
Ack, vad har inte skett i världen sedan 1936,
då den tolfte kongressen hölls! Den som
lever får se.
Ut supra, in fidem etc.
von K.
Plumpare i kongressprotokollet.
cellull och sedan åter säljes till vårt land som
garner, vävnader och konfektionsvaror. Även om
den svenska tillverkningen av konstsilkeprodukter
ur eget råmaterial inte är alldeles oväsentlig i
förhållande till vårt lands behov — den
tillfredsställde åren före krigsutbrottet mer än hälften av
konsumtionen inom landet, räknad i råvara — är
den dock endast en bråkdel av vår export av
sil-kemassa. Det är emellertid inte på något sätt
orimligt att tänka sig, att det normala
konsumtionsbehovet av konstsilke och cellull inom vårt
land kunde helt tillfredsställas av egen
produktion liksom väl knappast heller att vårt land
låter en växande del av förädlingsvinsten på
silke-cellulosan stanna inom landet genom att
upparbeta en exportindustri i form av fabriker för
tillverkning av både heldraget konstsilke och cellull.
Med säkerhet kan förutspås att konstfibrernas
roll i världens textilhushållning kommer att
fortfarande växa. Det forskningsarbete som pågår
här är av den omfattning och den art, att nya
överraskningar alltjämt kunna väntas. Sådana ha
också kommit fram i åtskilliga
anmärkningsvärda fall på sista tiden. Bland de nya
produkterna märkas de "direkta" fibrerna nylon och vinyon.
De ha en utomordentlig styrka, draghållfasthet
och elasticitet, som göra att de även kunna
användas för industriella ändamål. Det kan
sålunda nämnas att produktionen av det av
strumpvä-verierna i U. S. A. lancerade nylonmaterialet år
1940 redan utgjorde 2,000 ton och i år räknar
man med att 10 procent av de amerikanska
strumpväveriernas råvarubehov kommer att
täckas med nylon.
Cellullen, som är avsevärt billigare än
natur-ullen, kan som sådan med fördel begagnas för
modevaror, främst inom damkonfektionen — med
mindre anspråk på hållbarhet och värme.
Cell-ullindustrien har på de senaste åren överallt i
världen ryckt fram till en ställning, vilken som
råvaruleverantör till textilindustrin redan
placerar den vid sidan av fåraveln och bomullsodlingen.
Den växande användningen av cellull bidrar i sin
mån till att vidga användningsområdet för
heldraget konstsilke. För år 1940 uppskattas
preliminärt produktionen av cellull i världen till
omkring 700,000 ton. Under år 1939, för vilken
tämligen säkra siffror föreligga, nådde produktionen
av skilda konstsilkematerial över en miljon ton.
Därmed överträffades den samlade
ullproduktionen i världen och i förhållande till natursilket var
produktionen av heldraget konstsilke ungefär tio
gånger större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
