- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
94

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1941 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 TEXTIL ARBETA REN

— Här ska ni få se och höra på en
examen i parlamentarisk takt och ton.

Varpå killen ifråga skulle ha slutat spotta
körsbärskärnor och högst imponerad
utbrustit :

— Aktare, de va velan skarpt! Vicka
besker att snacka och ha sej framför
mikrofonen! Dom håller ju hela föredrag. Alla
ta jders...

Sen skulle vi, om inte protokollfloden
hindrat oss att ta ledigt, ha kunnat stanna
kvar på läktaren och ge vår nyförvärvade
vän från Hötorget ytterligare några tips.
Ungefär sålunda:

— Här ser ni hur en svensk
fackförenings-kongress tar sig ut inifrån. Titta ut över
bänkarna. Så ser det inte ens ut i
riksdagen, när Per Albin tar ordet i början av en
remissdebatt. Så där troget sitta ombuden
från morgon till kväll. En och annan kilar
ut som hastigast för att få en kopp kaffe
nere i buffén. Ska de vara frånvarande en
stund, få de be kongressen om permission.
Det är vad Gösta ^Vennström kallar "en
ovanligt satt kongress". Den bara sidder
och sidder.

Han som går därnere på
ombudsplatserna och småmyser och ordnar med de
läderluktande imitationsportföljerna är hela
kongressens klockarfar och hustomte — David
Ekman från Norrköping. Vem som håller i
klubban? Jo, de är tre som går skift. Just
nu är det en, som ser ganska fullifan ut och
heter Hjalmar Spjuth med h på ändan och
är hemmahörande i Borås. Han är säkert en
riktig klippare. Han med den grå manen och
de guldbågade glasögonen, vilken ser ut som
en professor i indoeuropeiska språk, eller
kanske i teologi och gammaltestamentlig
exegetik, är inte alls professor. Han är
egentligen smörjarpojke från Lotorps gamla
numera nedlagda järnbruk i Finsponga län i
norra Östergötland men är nu en vida mäktig
man: Gunnar Andersson,
Landsorganisationens andre ordförande. Och den smått
elegante där, han som talar länge och väl och
bryter avsevärt på skäunska, är inte docent i
nationalekonomi — fast det låter så — utan
Ernst Rosenlund i textilarnas
arbetslöshetskassa.

Där borta ser ni förbundets och
kongressens Wigforss. Det är förbundskassör Ernst

Pettersson, gammal i gåle. Han har två
lönnliga plånboksfickor insydda i västfodret.
I den ena har han förbundets kassa utöver
vad som finns på bankerna — tsst, tsst det
ryktas om fem miljoner! — och i det andra
lönnfacket förvarar han sina egna sekiner.
Eftersom han varit förbundskassör i många
herrans år och nu blivit det på ytterligare
några år, har han aldrig förväxlat de båda
lönnfickorna. F. ö. är han en ärans karl,
obotlig norrköpingspatriot och östgöte
gudskelov.

Nu tittar vi ett slag bortåt bordsändan.
Bakom en blomsterkvast ser ni en man, som
med en bulldogs vaksamhet följer debatten.
Han är paragrafjonglör och suverän i
stadgarna. Den slår man inte på fingrarna, men
så är han också förbundssekreterare. Han
är i form på den här kongressen och heter
också Form med förnamnet Helge. En
stadig karl. Gossen bredvid med de bistert
rynkade buskiga ögonbrynen kommer att bli
förbundsombudsman med kongressfullmakt
bredvid nattskjortan, tandborsten och
kollektivavtalet i resväskan. Raskt marscherat.
Och han, som med säkra sörmländska tonfall
tar demokratins fiender och diktaturens
hutt-lare jämte Nils Håkansson från Borås hårt i
hampan, är en av textilarbetarnas
framtids-och hårdvallspojkar. Georg Lindgren, förr
socialdemokratisk ungdomsklubbist och
textilarbetare i Nyköping, nu ombudsman för
’"ettan" i Norrköping.

"Tyst, hör, nu rullar det i backen", heter
det i Snoilskys dikt om drottning Kristina.
Nej, nu dundrar det. En stentorsstämma
blandar sig i debatten. Det vibrerar i
högtalarna, som äro överflödiga: "Ur den
synpunkten måste kongressen bedöma ..."
Kongressen bedömer frågan icke så mycket ur
den av talaren åberopade synpunkten som
fastmera ur synpunkten av vem som talar.
Och den, som talar manligen och redligen,
är förbundets chef. Han uppträder i
skjortärmarna och excellerar i splitter nya och
eleganta hängslor, kongressen till ära.
Officiellt är han Svenska
textilarbetareförbundets förste förbundsordförande och bas för
40,000 medlemmar. Statsministern är
visserligen officiellt excellensen Per Albin Hansson
men ändå bara hela Sveriges Per Albin.
Och förbundsordföranden Gösta Wennström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free