Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEXTIL ARBETA REN
Inför årsskiftet.
Snart är åter ett år tilländalupet. Det
har varit ett svårt år för många. Skakande
händelser har gång efter annan påmint oss
människor om att vi leva i en tid av oro och
kamp. Som genom ett under har vårt land
hållits utanför den direkta kraftmätningen,
men vi förnimma dess oresonliga hårdhet och
verkningarna av striden mellan de
kämpande stormakterna. Vi äro långt ifrån
oberörda av vad som nu sker utanför vårt lands
gränser. Kriget lamslår vår rörelsefrihet,
försämrar vårt försörjningsläge och driver
våra utkomstmöjligheter tillbaka. Det sociala
uppbyggnadsarbete, som var påbörjat, har
delvis måst avstanna. Nationens samlade
kraft har satts in på områden, som ligga i
linje med vår krigiska tid.
Allt detta skall betalas. Arbetarna se
sina inkomster minskas till följd härav, och
det är ganska naturligt, att röster höjas för
att effektivare åtgärder skapas mot
reallönesänkningen. När detta läses, har vårt
förbunds förhandlingsdelegation redan varit i
kontakt med arbetsgivarna och krävt, att
berättigade hänsyn skola tagas till yrkandena
om förändringar till det bättre i vårt
riksavtal. Landsorganisationens och
Arbetsgivareföreningens stora förhandlingsdelegationer
sammanträffa för att åstadkomma uppgörelse
beträffande kompensationsregler. Med andra
ord förhandlingsmaskineriet år i gång. Det
är omkring 700,000 löntagare, som beröras av
förhandlingsarbetet.
Som redan framhållits, ha de militära
beredskapsinkallelserna, de ökade skatterna och
de stegrade levnadskostnaderna starkt
bidragit till att sänka den enskildes ekonomiska
standard. Om man gör en jämförelse från
krigsutbrottet till juli månad 1941 finner
man, att levnadskostnaderna ökats med 28,07
procent. Lönerna ha under samma tid
stegrats med 11,7 procent. Arbetarna ha
sålunda fått vidkännas en reallönesänkning med
9,7 procent. Denna sänkning är, om man
mäter den mot förhållandena i andra
länder, ringa, men det måste likväl framhållas,
att allt som är möjligt måste göras för att
förhindra en fortsatt standardsänkning. De
uppoffringar som gjorts genom tillämpningen
av det nuvarande ramavtalet äro, sett ur
våra egna synpunkter, betydande, och de visa,
att arbetareklassen tagit en mycket stor del
av de bördor, som nu påläggas vårt folk.
Inför förhandlingarna vilja vi ge uttryck åt den
förhoppningen, att arbetsgivarna inom de
industrier, som haft och har möjligheter att
dela med sig, i samhällssolidaritetens intresse
också gör detta. De signaler, som bland
annat givits från RLF, visa emellertid, att det
är olika uppfattningar om vad som menas
med att dela bördorna lika. Aktionerna från
böndernas sida vittna om en inställning, som
kan omskrivas i "vi äro oss själva nog".
Det är klart att fackföreningsrörelsen
måste aktge på dessa tendenser. Vi kunna
aldrig acceptera, att vissa samhällsgrupper
skola få profitera på andra och inta en
privilegierad ställning. Att så har skett, kan
utläsas av den utredning, som föranstaltats av
Landsorganisationen, Kooperativa förbundet
och Daco. Enligt denna har jordbrukets
inkomster stigit till 114,3 (1939 = 100) för
perioden 1939—1940 och till 120,0 för
inkomståret 1940—1941. Under samma tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
