Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TEXTIL ARBETA REN
resolut bort sjunga ut. ■— När lian efteråt
lättade sitt hjärta, bekände han också
oförbehållsamt sitt missnöje med sig själv.
En känslig och något stolt person hävdade
av rent misstag en oriktig mening. När han
så kom underfund med detta, blev han
missmodig. Han reagerade tyvärr på ett alldeles
felaktigt sätt. I stället för att öppet vidgå
sitt misstag drog han sig tillbaka från den
kamratkrets, där han blamerat sig. Han
förstod kanske inte, att det enda riktiga och mest
hedersamma varit att öppet och frimodigt
vidgå sitt fel. -— Det kan inte vara
förödmjukande att konstatera, att man i dag är en
smula klokare än i går! Därtill fordras bara
sunt förnuft och moraliskt mod.
En ung man bevistade en bjudning. Han
var den enda absolutisten i sällskapet. Det
blev förstås diverse trugningar, men hans
"nej tack" var orubbligt. Då någon av de
närvarande uttryckte sitt ogillande av den
ståndaktiges oginhet och konstiga principer,
hade den angripne ett utmärkt tillfälle att
hävda sin mening, men avstod därifrån.
Kanske berodde detta på en stark taktkänsla, men
i så fall är det nästan att vara för snäll. Han
motiverade själv sin tystnad med att lian
kände sig olustig på grund av det psykiska tryck,
som sällskapets vanor och opinion utövade
på honom. Däri hade lian nog rätt.
Det behövs en ordentlig dosis mod för att
leva livet helt och fullt, med heder och
självaktning. Mod att vara sann, uppriktig ocli
hederlig. Mod att stå för sin mening och lyda
sitt samvete. Mod att hålla domedag även
över sig själv. Mod att hellre leva enkelt, ja,
torftigt, än att leva över tillgångarna för nöjet
att synas vara schangtil. Mod att vara vän
och bekant även med fattiga, luggslitna och
olyckliga människor.
Någon invänder kanske: Vad har de här
episoderna oeh reflexionerna att skaffa med
begreppet beredskap 1 Är detta inte att
komma alltför långt från utgångspunkten? —
Nej, säkerligen inte. Den moraliska
beredskapen är en fråga om principer oeh mod.
Har vi inte kurage att hävda en ärlig mening,
att lyda förnuftets och samvetets röst, då är
det nog inte så väl beställt med oss själva
och vår inre beredskap.
Är inte det moraliska modet av avgörande
betydelse för vårt människovardande, för vår
förmåga av självfostran, utveckling och
förbättring? — Hela vårt liv bör vi känna oss
som beredskapare — i landets och folkets, i
kulturens och mänsklighetens tjänst. Ju mera
vi lyckas betvinga vår feghet och passivitet,
ju bättre är vår moraliska beredskap.
Modet kan yttra sig på olika sätt. Vår
frimodighet ger oss förmåga att säga ett öppet
och ärligt ord, när så behövs. En annan art
av mod är modet att tåligt och trofast hålla
ut, hur mörkt och besvärligt det än kan vara.
Det är modet hos bonden Paavo och hans
mångtusende likar. Vad har inte detta tysta
men oböjliga mod betytt för vårt släkte!
Det vore säkerligen på sin plats, att vi
ibland sökte koppla av allt det bullrande oeh
påträngande yttre, för att få tid att tänka
över de mera väsentliga och livsviktiga
frågorna. Dit hör frågan om vår moraliska
beredskap. I såväl onda tider som goda
behöver vi fostra oss till mera mänsklighet och
frimodighet. När dagens strider och
sensationer äro glömda, då är den andliga
beredskapen och det moraliska modet fortfarande
aktuella uppgifter för människorna. Vi kan
— om vi bara vill — bidra till att göra detta
levande för oss själva och andra, till fromma
för all verklig utveckling och framåtsträvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
