- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
120

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

T E X T 1 L A Ii B E T A Ii E N 120

bete på fabriken. En mera allmän
orientering av förekomsten av sådana barnkrubbor
kan för närvarande inte lämnas.

En nyligen inrättad krubba är Malmö
Yllefabriks A.-B: s barnkrubba i Furulund.
Om denna oeh om betydelsen av barnkrubbor
vid fabriker skriver distriktsinspektrisen i
Södra distriktet fröken Holst:

"Malmö Yllefabriks A.-B. i Furulund har
•inrett en mycket trevlig barnkrubba, där
mödrarna kunna lämna in sina barn under
den tid de själva äro i fabriken.

På platser, där arbetet flyter i skift och
där de kommunala barnkrubborna inte
inrättat sig efter mödrarnas arbetstid, ha
fabrikerna känt sig tvingade att lösa
barnkrubbe-frågan och övertaga vården av de barn, för
vilka modern inte kunnat ordna passning i
hemmet. Detta senare har under de
sena-ite åren varit ganska svårt, emedan hemhjälp
varit så gott som omöjlig att erhålla.
Därför ha barnkrubbor under sakkunnig
ledning, dit mödrarna med förtroende kunnat
lämna sina barn, varit av stort värde, och de
fabriker, som ansett sig böra inrätta sådana,
ha gjort en verklig social insats."

Distriktsinspektrisen i Västra distriktet
fröken Elmén skriver om ett par krubbor i
sitt distrikt :

"Företagsledningen i Dalsjöfors liar
anlagt en mycket trevlig barnkrubba, där
mödrarna, som arbeta i fabriken, för en avgift
av 65 öre kunna lämna sina småttingar för
dagen. Barnkrubban kan ta emot cirka 30
barn. Föreståndarinnan, som även är
sjuk-vårdsutbildad, sköter också omläggningar
vid olycksfall i fabriken, och hon är även
behjälplig vid sjukdomsfall i hemmen. Hon
har även hand om kvartslampa, där de
anställda vid behov kunna erhålla behandling."

Fröken Elmén, som har stor erfarenhet
av do arbetande mödrarnas svårigheter inom
industrien i Viskadalen, skriver härom och
om krabborna vid Borås Väver i A.-B.:

"För mödrarna, som arbeta i industrien,
år det alltid ett svårt problem att kunna
ordna förhållandena för barnen på ett
betryggande sätt under tiden mammorna arbeta i
fabriken. Barnkrubban fyller härvidlag en
ovärderlig uppgift. Där ha ju mödrarna
möjligheten lämna barnen i sakkunnig vård,
och de kunna lugnt ägna sig åt arbetet i
fabriken. Om ej barnkrubba finnes, blir det

Småttingar i sin "hage".

ofta en farmor eller mormor, som får ta
hand om de små. Vården kanske i det senare
fallet blir kärleksfull, men så betryggande i
övrigt kan den gärna inte bli, när man
betänker, att barnavården gått mer framåt på
de sista 30 åren iin på de föregående 300.
Finnes ej farmor eller mormor, kanske det
blir en grannfru, som får se till barnen, och
hon gör det ofta mer för att få någon
förtjänst än av intresse för barnen.

På barnkrubban lämnas barnen in på
morgonen oeh hämtas på kvällen, när
arbetet är slut. Barnkrubban kan alltså
användas av dem, som ha arbetet förlagt till
dagtid.

Med industriens rationalisering liar på
många håll införts skiftarbete, vilket fört med
sig, att de kvinnliga arbetarna gå på 2-skii’t.
Arbetstiderna komma då att bli, ena veckan
kl. 5 eller 5,30—omkring kl. 14 och andra
veckan kl. 14—kl. 22. De mödrar, som ha
sitt arbete förlagt till dessa tider, kunna inte
anlita de vanliga barnkrubborna för barnen,
såvida inte mannen har annan tid och kan
ombesörja inlämnandet och hämtningen
av-barnen. Vanligtvis bruka föräldrarna, om
båda ha skift, försöka få olika skift så att
alltid någon av dem skall kunna vara
hemma hos barnen och passa dem. Ett hein med
på detta sätt olika tider blir aldrig, vad det
skall vara ur vilosynpunkt. Den ena av
makarna kommer hem kanske kl. 23,30 och den
andra skall stiga upp kl. 4 för att börja sitt
arbete kl. 5. Därtill ha makarna aldrig
möjlighet att träffa varandra mer än på
söndagen. Hela familjelivet blir splittrat. Sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:56:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free