Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEX T IL AR BE T A RE N
121
Kåseri kring ordet textil.
I svenska språket förekommer som bekant
en mängd främmande ord och uttryck. Man
kan knappast läsa en tidningsartikel utan att
stöta på ett eller flera dylika låneord och även
i vardagsspråket förekommer de — ofta mer än
tidigt fara barnen illa av all den oro, som
uppstår i hemmet på grund av alla olika
tider.
De ensamma mödrarna, som arbeta 2-skift,
ha ofta ingen annan möjlighet än att skiljas
från barnet och utackordera detsamma.
Borås Väfveriaktiebolag har på sina
avdelningar såväl i Borås som Skene haft
skiftarbete infört alltsedan 1931. För att
hjälpa och underlätta dessa förhållanden har
företaget gått in för att också lägga
barnkrub-borna på skift.
Mödrarna lämna barnen i krubban på
söndag kväll och avhämta dem lördag middag,
när arbetet är slut. Under veckans dagar
hämta de hem barnen resp. för- och
eftermiddagar, när de äro lediga från arbetet.
Barnen äro alltså i barnkrubban även på
nätterna under veckan. Det är givetvis en mycket
dyrbarare apparat för företaget, då det hela
kräver avsevärt mer personal och utrustning.
Men barnen fara ofantligt mycket bättre av
detta samtidigt som mödrarna få bättre vila
ut efter det tröttsamma skiftarbetet. Kan
därtill en barnkrabba i skift bidraga till, att
föräldrarna kunna få gemensamma
arbetstider, har krubban åstadkommit att i de
hemmen eliminera besvärliga friktionsmoment
och där framskapa möjlighet till familjeliv
över huvudtaget.
Fr. N.
Till ovanstående skulle vi vilja tillägga,
att det naturligtvis vore det bästa om de gifta
mödrarna hade möjlighet att helt ägna sina
omsorger åt sitt hem och sina barn. Då det
nu tyvärr i många fall, på grund av
ekonomiska förhållanden, är nödvändigt att
hustrurna deltager i förvärvsarbetet, är det en plikt
för arbetsgivaren att underlätta deras
orimligt tunga arbetsbörda. Det finnes många
fabriksföretag i detta land, där ingenting på
detta område uträttats.
Recl.
nödigt är. Det är i synnerhet personer som vill
ge sig sken av lärdom, de där briljerar med
dem.
En del av dessa utländska ord kan
emellertid inte sägas vara ett onödigt påhäng på vårt
språk. De försvarar sin plats i vår rent
svenska vokabulär, då vi inte har ett motsvarande
inhemskt ord, som lika bra kan ge uttryck åt
vad vi menar. De har, så att säga, fått
hemortsrätt i vårt modersmål, vi kan inte undvara
dem, vårt språks fattigdom på ord tvingar oss
att använda dem.
Ett sådant ord är t. ex. Textil. Det
förekommer rätt allmänt. Vi ser det i tidningar,
annonser, på skyltar m. m. Men huru många av
oss har reda på detta ords grundbetydelse? Vi
förstår i allmänhet att använda det riktigt.
Men skulle det bli fråga om att förklara vad
som egentligen innehålles i det ordet, skulle vi
helt säkert lite var stå ganska okunniga —
okunniga framför allt i den meningen, att vi
-inte känner till dess etymologi (= härledning).
Låt oss då se vilket språk detta ord
ursprungligen tillhör. Vi kan genast svara: de
gamla romarnas numera utdöda språk — latinet.
Det kommer nämligen av det latinska
substantivet tcxtus, som betyder väv eller vävnad. Vi
har även det latinska verbet texere, som har
tonvikten på första stavelsen och motsvarar vårt
svenska väva, sammanfläta.
Men vi har något — kanske läsaren utropar
— som heter endast text. Vilket ger anledning
till den frågan, om äetta ord har någon
släktskap med ordet textil. Svaret blir jakande, ty
bägge kommer av det latinska textus, som vi
nyss översatte med väv eller vävnad. Men
ordet text användes på ett helt annat område än
ordet textil. Det förra betecknar någonting
beträffande språket. Vi kallar den
sammanhängande ordfogningen av en skrift eller ett tal för
text. Likaså benämnes orden till ett sångstycke
eller en opera text eller libretto.
Men även inom ett annat område förekommer
ett ord, som också har släktskap med ordet
textil. Det är textur, vars etymologi också är att
söka i det gamla romarspråket. Det har
nämligen sitt ursprung i det latinska textura, som
har andra stavelsen accentuerad och betyder
vävnad. Textur användes inom anatomin
(= läran om människo- och djurkroppens inre
byggnad) och betecknar det sätt, varpå ett organ
t. ex. mjälten, är sammansatt. Från detta ord
bör man skilja det inom apotekaryrket förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
