- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
122

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

TEXTIL ARBETA REN

ordbrukarbanken

Aktiekapital och fonder 28,600,000 kr.

Kassafack Gottgör högsta gällande

Notariatavdelning ränta å insatta medel

mande ordet textur, vilket kommer av det
latinska textura, som — det har tonvikten på andra
stavelsen — kan översättas med betäckning.
Textur i denna betydelse är de ämnen, som
användas för att tilltäppa en flaskas mynning. Till
texturen hör sålunda korken och allting annat
som man betjänar sig av för att tillsluta eller
försegla en burk eller flaska.

Men vi återgår till ordet textil. Det
förekommer bland annat i orden textilindustri och
textilkonst. Det förra är en gemensam
benämning på alla de verksamhetsgrenar, som har till
ändamål att framställa vävnader. Det senare
återigen betecknar alla de alster av konstslöjd,
för vilka en sammanflätning av trådar ligger till
grund. För övrigt är gränsen mellan
textilindustri och textilkonst mången gång ganska
svävande.

Till sist har vi något som kallas textilväxter,
som kan översättas med beklädnadsväxter.
Sådana örter måste vara byggda på ett speciellt
sätt för att kunna lämna råämnen till den
textila verksamheten. De skall på eller inom sig
ha smala, långsträckta, helst cylindriska organ,
som kallas fibrer eller trådar. Dessutom skall
de vara mycket sega och starka för att kunna
bli användbara för trådberedning och
tygtillverkning.

Utnyttja tidningen i
studiearbetet.

Det propageras i våra dagar med
målmedvetenhet och energi — och för övrigt med all
rätt — för ett mera allmänt och effektivt
studiearbete. Mycket göres också för att
underlätta och stimulera studiearbetet, särskilt
genom studieplaner, instruktionskurser,
artiklar, föredrag och penninganslag. En mängd
impulser ocli värdefulla anvisningar sprides
på detta sätt över hela vårt land. Man måste
med tillfredsställelse konstatera, att de
bild-ningsintresserade inom skilda läger har det
åtskilligt bättre ordnat för sig i detta
avseende, än vad den äldre generationen haft.

Det påpekas, betonas och inskärpes från
olika håll, att de bokliga studierna måste vara
det centrala i bildningsarbetet. Detta är i
och för sig alldeles riktigt, och förtjänar att
poängteras. Men det vore säkerligen på siti
plats att därjämte mera än vad som sker fästa
uppmärksamheten även vid andra vägar och
medel till ökade kunskaper. Hur mycket
betyder det inte, att vi äger en klar och öppen
blick för förhållandena omkring oss! Att göra
sig underkunnig om vad som sker i vår egen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free