- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
132

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

TEXTIL ARBETA REN

tag av några hundra fall, beräknas hädanefter
icke komma att överstiga 4,000 pund, säges ha
accepterats utan opposition i nuvarande
krigsläge.

IT. S. A.

I "the New York Wool & Exchange Service"
anges de fantastiska siffror, som omfatta
textilindustrins bidrag till U. S. A:s försvarsprogram i
form av leveranser till armén och som man tror
skall orsaka brist på material för civila kläder.
Sålunda skola företagen leverera 24,700,000 yards
styckegods, 8,000,000 ställ underkläder av
ylleblandning, 17,000,000 par lätta yllestrumpor,
2,000,000 par yllevantar och 2,000,000 filtar. Det
anses, att 46,000,000 lbs (nära 20,865 ton) ren ull
behövs för att åstadkomma dessa leveranser.

Med det omfattande försvarsprogrammet,
varigenom en betydande del arbetslösa komma att
inlemmas i produktionen, och den cirka en miljon
arbetslösa, som armén beräknas absorbera, utgår
man ifrån, att arbetslösheten i Amerika skall
minskas avsevärt, men ändock beräknar den
amerikanska landsorganisationen, att det i december
1941 alltjämt skall återstå cirka 4 miljoner
arbetslösa i Amerika. Detta skulle dock innebära
en väsentlig minskning från 7,906,000 arbetslösa i
december 1940. Arbetslöshetssiffran hade då
minskats med cirka 2,000,000 i jämförelse med
decembersiffran för 1939.

I detta sammanhang kan det kanske vara av
intresse att höra, att den amerikanska
landsorganisationen i december 1940 räknade 4,747,443
medlemmar, vilken siffra dock väsentligt torde ha
ökats genom bl. a. beräknad anslutning av ett helt
förbund.

I New York öppnades den 27 oktober den
internationella arbetskonferensen, vartill
Internationella Arbetsbyrån, som numera är förlagd till
Montreal (Canada), kallat. För behandling av
konferensen förelågo en hel del viktiga problem,
bl. a. sådana som skulle ha diskuterats vid den år
1940 uppskjutna arbetskonferensen, som icke
kunde hållas i Genève på grund av det tillspetsade
läget. Såväl aktuella problem, såsom "Metoder för
samarbete mellan offentliga myndigheter och
arbetsgivare- och arbetareorganisationer", som
ef-terkrigsproblem, såsom "Internationella
Arbetsbyrån och återuppbyggnaden" stodo på
dagordningen. Engelska regeringen, som tidigare varit känd
för sin allt annat än fördelaktiga inställning till
särskilt frågan om reducering av arbetstiden, har
tydligen ändrat uppfattning, då den genom sin
förste rådgivare vid konferensen uttalat, "att man i
England inriktar sig på att reducera arbetstiden,
icke att öka den". Engelska regeringen hade också
ansett denna arbetskonferens vara av så stor
betydelse, att den sänt en ledamot av regeringen,
major Attlee, att deltaga i konferensen. Såsom
konferensens ordförande valdes Miss Perkins,
Förenta Staternas intresserade och begåvade
arbetsminister, som vid sina anföranden vid
konferenserna i Genève brukade draga fulla hus.

SCHWEIZ.

I föregående nummer av Textilarbetaren
nämnde vi, att dyrtidstillägget inom den
schweiziska textilindustrin i genomsnitt utgår med 10—
12 %. Enligt senare uppgifter i "der Textiler"
ha en del arbetare inom sidenindustrin lyckats
erhålla förhöjt dyrtidstillägg till 25 % från den
1 augusti 1941 samt dessutom tillägg två gånger
om året utgående vid vardera tillfället med 30
francs per arbetare pius 20 francs för gifta och
15 francs per barn under 16 år. (Kursen å
schweizerfrancs är för närvarande 97 öre per
franc.)

Den 25 oktober 1941 trädde en förordning i
kraft i Schweiz rörande maximipriser för
trikå-varor.

CELLULLEIT ÖYERFLYGLAR KONSTSILKE!.

Världsproduktionen av konstsilke och cellull,
som första gången överskred en miljon ton år
1939, uppnådde under år 1940 siffran 1,134
miljoner ton. Framställningen av cellull, som år 1939
höll i det närmaste jämna steg med
konstsilke-produktionen, har numera gått långt förbi denna
senare. Denna utveckling står bl. a. i samband
med de autarkiska strävandena i vissa länder,
och vidare är den naturligtvis att hänföra till det
förhållandet, att möjligheterna att använda
cellull äro större än i fråga om konstsilke. Slutligen
är cellullen billigare. Det är intressant att
konstatera, säger "der Textiler", varur vi hämtat
denna artikel, att cellull- och konstsilkeproduktionen
i TT. S. A. ständigt ökar trots det stora
bomullsöverskottet och mycket stora, icke
avsättningsbara lager. Särskilt stor är givetvis
produktionsökningen i Tyskland och Italien. I Tyskland
ökades sålunda konstsilkeproduktionen från 28,200
ton år 1932 till 80,000 ton år 1940, och
produktionen av cellull från 2,000 till 250,000 ton under
samma period. De motsvarande siffrorna för
Italiens vidkommande äro 28,100 och 60,000 ton
respektive 4,500 och 100,000 ton.

För framställning av ett ton cellull, som
huvudsakligen ersätter ull och bomull, erfordras
något mer än 1 ton cellulosa, % ton kaustikt natron,
y3 ton kolsvavla, IV2 ton koncentrerad svavelsyra,
700 kubikmeter vatten, 2 ton kol och 2,000 kWt
elektrisk energi, och alla dessa beståndsdelar
finnas i nästan obegränsad omfattning på den
europeiska kontinenten, framhåller tidningen.

Men oaktat möjligheten att i vissa fall
åstadkomma ersättningsvaror går det stackars
överindustrialiserade Europa mot en verklig
nödvinter, säger samma tidning i en annan artikel, och
detta i trots av att man överallt på den
europeiska kontinenten ökat odlingsarealen. På grund
av krigsvanföreställningarna äro vi avstängda
från de nödvändigaste livsmedlen och råvarorna,
och för att ge den rätta belysningen åt det
hopplösa i läget räknar tidningen upp de olika, i vissa
fall långt avlägsna råvarukällorna, som attrahera
med sina rika tillgångar, och vi kunna icke neka
oss nöjet att återgiva uppgifterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free