Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
TEXTIL ARBETA REN
därtill över livförsäkringen och om han skulle få
ärva också den. Men mäster sade ingenting; inte
på en lång stund. Först då de var färdiga med
sina sysslor och lossat sina förskinn, sade han:
—• Som sagt, här har du papperet, Justus
Lo-vander. Sköt dej nu och klara dej med den äran.
Jaha. Så ska man ifrån den här skrubben. Tolv
år har man suttit här och ... Du får mycket att
knoga med, Lovander, det vet du. Kunder har
jag haft i överflöd, fast... Du skulle sett den
gång då jag kom hit...
"Premien" lutade sig tungt mot dörrkarmen.
Han tänkte igenom sitt liv, Lovander förstod väl
det. Folk, som ämnade ta ett sådant steg som
mäster, såg så ovanligt klart, påstods det.
— När jag kom hit, återtog Johan Erenfried
Lundin, var här minsann inte fett med kunder.
Jag satt här dag ut och dag in och inte en kropp
tittade ner här. Då ...
— Då! klippte Justus Lovander av. Det var
då mäster gick opp . .. Till fru Svahn, ämnade han
tillägga, men hejdade sig; det var styggt att göra
en blivande självspilling påmind om det där ...
— Just det, ja, sade mäster emellertid och
föreföll inte att ta illa upp. Jag tittade in hos fru
Svahn; sade att jag hade en livförsäkring...
Lovander nicka"de. Mäster förstod att man visste.
—■ Sen har det gått, sade mäster med
drömmande stämma. Efter den betan slog det om; det
blev kunder, fullt upp att göra. Du kom hit
och.. . Jag började tjäna lite pengar och för de
pengarna har jag köpt ett snälle. Far och mor
min bodde där. Det är dit jag far nu; där tänker
jag bo i fortsättningen. Nog har jag så pass så
jag reder mej. Med livförsäkringen och det där ...
Justus Lovander tuggade.
— Men, men, stammade han fram. Men
mäster, men ... Jag trodde ... Det var omöjligt att
han kunde hålla orden tillbaka. Mäster fick ta
dem som han ville. —
— Du trodde, ja, sade mäster och log. Både
du och ni alla har gått och trott... Det var så,
ser du, den gången, då jag gick upp till fru Svahn.
Jag var ifrån mej för att livförsäkringen skulle
förfalla. Jag hade inga pengar till premien.
— Å, å, sade Lovander. Han trodde sig
börja förstå. —
Jag tänkte att det får gå hur som helst,
fortsatte mäster. Så kilade jag upp till fru Svahn för
att låna till försäkringen. Men jag ville ta
henne på ett humoristiskt sätt, därför sade jag först:
Tycker fru Svahn det är simpelt att hänga sej?
—• Å, kom det från Lovander om igen.
— Men gumman blev som från vettet,
fortsatte "Premien" sakta; hon trodde bestämt att
hon hade en blivande självspilling framför sej.
Så fick jag gå igen med oförrättat ärende, he, he.
Och nu du, Lovander, du skulle bara ha sett. Fem
minuter efter det jag varit uppe hos fru Svahn
kom fru Jonathansson med ett par skor; nästa
dag kom det flera par skor. Jag begrep nog
orsaken, folk var nyfikna. Och Vår Herre må
förlåta mej, jag lät dem behålla sin nyfikenhet. Så
har det gått år efter år. Det lilla jag tjänat har
jag tjänat på att vara förevisningsobjekt,
blivande självspilling. Jaha. Så är det. Där ser du att
folk kan leva på sin egen död så att säja...
— Å, sade Lovander; å! Han kunde inte säga
mer just nu. —
Men inom sig beslöt han att aldrig yppa
hemligheten med Johan Erenfried Lundin. Den
skulle säkert föda honom gott; han som suttit i sju
år vid samma skomakarebänk som en karl,
vilken längtade efter snaran och repet, men hängde
fast vid livet för en livförsäkrings skull.
Tikeuii^tekuik
Genom våra praktiska kurser i föreningslivets
problem kan Du träna dig att bli en kunnig
och nyttig medlem av din förening. Begär stu»
dieprospekt för enskilda och för cirkelstudier.
BREVSKOLAN
STOCKHOLM 15
Norrköping 1941. Tryckeriföreningen Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>