Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEX T IL ARBETAREN
Ett ansvarsfullt arbetstempo.
från och med den 1 febr., därest indextalet per den
1 jan. 1941 uppgick till minst 200, och en med 4
proc. tidigast sex månader därefter, därest
indextalet nått upp till 212, i båda fallen med 1914 som
basår. Sedan skulle ytterligare höjning icke
förekomma.
Försörjningsläget under 1941 var sämre än
under 1940 men har nu något förbättrats genom en
viss stabilisering i prisnivån, varför man från
arbetarhåll väntade sig ett bättre resultat av de
förhandlingar, som under januari 1942 avslutades
om ett nytt eller ett tredje ramavtal. I stort sett
synes man allmänt vara ense om att
ramavtalsformen med rörligt dyrtidstillägg, rätt
nyttjad, bör ge möjlighet till en
relativt förnuftig lösning av
kompensationsproblemet, detta även därför att
principen sammanfaller med
riksdagens beslut i kompensationsfrågan för
statstjänarna samt står i
överensstämmelse med regeringens allmänna
krispolitik, som fackföreningsrörelsen
från första stund anslutit sig till och
som innebär, att alla samhällskrafter
skola inriktas på att förhindra
uppkomsten av en ödeläggande tygellös
inflation, vilket är yttersta syftet med
flertalet lcrisbetonade sociala
lagstiftningsåtgärder och förordningar,
regleringar och ransoneringar. För
arbetarna ligger försörjningsläget så till
att de till den 1 febr. 1942 fått
penninglönerna höjda med 12,7 proc., medan
levnadskostnaderna sedan
krigsutbrottet stigit med 30 proc., vilket
innebär en sänkning av reallönerna
med drygt 10 proc.
För att ur försörjningssynpunkt
någorlunda riktigt bedöma det gångna
årets förhållanden och företeelser
med blicken särskilt riktad på
livsmedelsframställningen är det icke utan
betydelse att veta, att redan själva
starten skedde under särdeles
ogynnsamma betingelser. Från 1940 ärvde
vi betydande underskott i flera
avseenden i de för vår normala bärgning
nödvändiga tillgångarna. 1940 års
missväxt hade i synnerhet gått ut
över brödsäden och kreatursfodret.
Jämfört med tiden före kriget blev
det genomsnittliga skörderesultatet av
dessa förnödenheter reducerat med
resp. 34 och 36 proc. Underskottet på brödsäd har
under 1941 måst täckas med omkring 250,000 ton ur
beredskapslagren, samtidigt som konsumtionen
nedbringats genom ransonering. Foderbristen
ledde till en reducering av kreatursstammen genom
nedslaktning med omkring 10 proc. Till följd av
denna minskning av kreatursstocken beräknas
mjölkproduktionen under fjolåret ha nedgått med
omkring 25 proc., vilket i sin tur minskat
tillverkningen av smör och ost. För konsumtionen av
smör och margarin stod 91,000 ton till förfogande
under 1941, mot 111,000 ton under 1940 och 116,000
ton under 1939. Beträffande ostkonsumtionen voro
Maskinerna kräva noggrann övervakning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
