Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 TEXTIL ARBET ÄREN
Internationella
arbets-konferensen.
Frln Internationella arbetsbyrån i Genève
meddelas:
Den av Internationella arbetsorganisationen i
New York sammankallade konferensen, till vilken
16 medlemsstater sänt sammanlagt 211 regerings-,
Arbetsgivare- och. arbetaredelegater och tekniska
r&dglvare har hållit sitt avslutningssammanträde
1 Vita Huset. Vid detta möte höll, som tidigare
meddelats i pressen, president Roosevelt ett stort
4*1 angående den sociala innebörden av den nu
pågående striden samt om Internationella
arbetsorganisationens värde som fredsinstrument och
less roll vid återuppbyggnadsarbetet efter kriget.
Bland de viktigare resolutioner, som antogos
ar den nu avslutade konferensen, märkes en i
rflken den gav sin anslutning åt
"Atlantdeklara-tionens" ekonomiska och sociala punkter. I en
innan resolution formulerades de trettiofem vid
konferensen representerade ländernas krav på att
Internationella arbetsorganisationen skall bliva
iirekt representerad vid den kommande
fredskonferensen och sedan beredas tillfälle att deltaga i
förberedelserna och genomförandet av planerna
för världens ekonomiska och sociala
rekonstruktion.
Vidare kan nämnas ett beslut om upprättande,
■inder arbetsbyråns auspicier, av ett
Internationellt Textilinstitut.
En av de viktigaste frågorna på konferensens
dagordning gällde "metoder för samverkan mellan
offentliga myndigheter samt arbetsgivarnas och
arbetarnas organisationer". I det av arbetsbyrån
utsända meddelandet heter det, att den mycket
givande diskussionen av detta spörsmål klarlagt
den stora betydelsen av denna samverkan icke
minst när det gäller arbete för det nationella
försvaret ävensom den önskan som allmänt omfattas
av de å konferensen representerade länderna att
se denna treparts-samverkan grundad på
organisationsfrihetens princip, ytterligare utvecklad
inför de uppgifter som komma att ställas vid
återuppbyggnadsarbetet efter kriget. Frågan kommer
att göras till föremå.l för fortsatt behandling vid
»n kommande arbetskonferens.
Internationella arbetsbyråns styrelse höll flera
sammanträden omedelbart före och under
konferensen, varvid bl. a. budgeten för 1942 fastställ-
des. Dessutom utsågs en ny s. k. kriskommission
(till vilken styrelsen delegerat sina befogenheter
mellan styrelsesammanträdena under nu rådande
exceptionella förhållanden).
Som bekant avgick arbetsbyråns direktör
amerikanen John G. Winant från sin post i februari
förra året. Styrelsen beslöt att uppskjuta det
definitiva valet av ny direktör och uppdrog å:
vicedirektören irländaren Edward Phelan att
interimistiskt, med en direktörs alla befogenheter,
uppehålla chefskapet för byrån.
Ny "textilväxt" producerar
svensk bomull?
Godsägare C. V. Dingertz, Skaffarbo gård,
Alvesta, har enligt St.-T. hittat på en ny
"textii-växt". "Uppfinnaren" kallar sitt nya materia!
"dinga", en växt, som han har fått att trivas i våri
klimat och vars fibrer kunna användas som och
delvis ersätta bomullen. Växten kan skördas 8—1C
år utan nysådd. Dess plats i Linnés system henv
lighålles, men den uppges vara manshög och ett
mellanting mellan brödsäd och vass i fråga om
stjälkarna. Där dess vildform är hemma, växer
den som ogräs, säger dess upptäckare, men
självfallet har det varit nödvändigt att förädla den, för
att den skall bli användbar. Avkastningen pr
hektar är minst 4 gånger så stor som för linet och
ligger vid 1,000 kg., i gynnsamma fall det dubbla.
Som biprodukt ge fröna olja, en matolja med mild
smak, som inte bör vara oanvändbar.
Fibrerna äro av ungefär samma
storleksordning som bomull, drygt en tum långa och 2 à 2
tusendels millimeter tjocka. Dinga kan färgas
som bomull och spinnas i samma maskiner, men
garnet blir glansigare, ungefär som merceriserad
bomulll. Fibrerna äro också oerhört mycket
starkare. Hållfastheten är 40 gånger så stor som för
bomullsfibrer och väl så stor som hos lin. Att
garnet — än så länge — ej kan spinnas så
fintrådigt som de finaste bomullssorterna, saknar tills
vidare praktisk betydelse, eftersom dessa kvalitéer
utgöra blott en mindre procent av vårt behov.
Dinga-försök ha pågått sedan 1937 och
uppfinnaren själv tror att han under fredliga
förhållanden antagligen om ett 10-tal år lyckats bygga upp
en på dingaodling baserad textilindustri. Men i
dessa tider frågar man sig väl främst vad man kan
få i år och nästa år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
