Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEX T IL ARBETAREN
poäng avgå på hans klädkort för varje kg. ull —
för 6 kg. således hela hans kort. Vidare måste en
skogsarbetare, som i utbyte mot ull önskar ett
vadmalstyg av den kvalitet, som fordras för
sådana arbetare, avstå 60 poäng, eller hälften av sin
tilldelning.
Båda exemplen tyda på, säger föreningen, en
orimlig fordran på fårägarna, som nu knappast
längre ha något gagn av sin egen fårskötsel och
därför allvarligt fundera på att slakta fåren.
Föreningen yrkar, att varje hushållsmedlem hos
fårägare skall kunna få ett särskilt kort, gällande
2 a 3 kg. ull.
Internationella glimtar.
SCHWEIZ.
Levnadskostnaderna i Schweiz hade den 31
december 1941 ökat 34,3 % i jämförelse med tiden
före krigsutbrottet, alltså i slutet av augusti 1939.
Dyrtidstillägg utgår synnerligen olika inom de
olika industrierna, från 1 till 22 %, framhåller den
schweiziska landsorganisationens o an i en
iäm-förelse mellan lönerna i de tre demi ratiskr
inderna England, Schweiz och Sverige, d- ^t ’
så där lönerna över huvud taget fritt b ana d
teras och kritiseras. Tidningen ko’ * täters, r
under hänsynstagande till levn
Schweiz kommer sist i raden, men > ikü:
hålles, att man icke får glömma
uppvisa en hel del fördelar, sociala andra u:
måner (löneutjämning o. s. v.K
Även i Schweiz börjar man använda cellull i
allt större omfattning. Under år 1941 utgjorde
produktionen cirka 3 miljoner kg., men genom
nyanläggningar beräknar man komma upp i en
årsproduktion av 9—10 miljoner kg. I Schweiz
tillverkas cellullen av från de nordiska länderna
importerad cellulosa. Man framhåller, att
cellullen icke kan anses vara en ersättningsvara i
egentlig mening, utan bör jämställas med andra
råvaror, då den kan användas såsom råvara för
framställning av fullgoda artiklar.
I Schweiz ämnar man sätta i gång med
tillverkning av konstgummi. I Altstetten vid Zürich
håller firman üto-Chemie A/G i Zürich-Seefeld
på att uppföra en fabriksbyggnad om cirka 1,000
kvm., omfattande fabriker, laboratorium, kontor
och lagerlokaler. Företaget framställer kemiska
produkter, och för första gången i Schweiz
kommer tillverkning av syntetiskt gummi att
upptagas. Ett nytt förfarande skall komma till
användning, som icke fordrar så dyrbara tekniska
anordningar, som hittills utgjort ett hinder för
upptagandet av denna fabrikation i Schweiz.
Arbetstiden inom den italienska textilindustrin i
krigstid.
Enligt en uppgift i "der Textiler" har genom en
förordning de italienska bomullsspinnerierna
förbjudits att arbeta mer än 33% timmar per vecka;
för bomullsväverierna, ullspinnerierna och
ylle-väverierna, trikå- och strumpfabrikerna utgör den
högsta möjliga arbetstiden per vecka 36 timmar.
Undantagna äro de spinnerier och väverier, som å
de eljest för bomull och ull avsedda maskinerna
arbeta med inhemska fibrer. Detta gäller även
cottonstolar, varå inhemsk råvara bearbetas.
Åtgärden har betingats av knappheten på
bomull i Italien. Det tycks inte vara någon "fara"
för att liknande åtgärder skola vidtagas inom
rustningsindustrin, där arbetstiden per vecka utgör
ungefär det dubbla antalet timmar.
En av de bästa
böckerna om arbetarnas
liv..."
skriver
Johan Olov
Johansson
om
Ragnar Casparssons
ADELBERGA BRUK
En roman från genombrottstiden.
En hymn till ungdom,
sammanhållning och kamratskap.
"Adelberga Bruk är en bild ur livet,
ledigt, lätt och medryckande skriven.
Det är en av de bästa böckerna om
arbetarnas liv och värd att allmänt
lasas". Johan Olov Johansson,
Metallarbetaren.
Pris kr, 1,I5; Inb. kr. 2.25 + oms.
Köp i bokhandeln, av FIB:s ombud
eller direkt från
Folket i Bilds Förlag
I Box 118, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
