Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEXTIL ARBE T ÄREN
Reflektioner.
I de svåra tider, som vi nu genomleva, ha
vi lätt att förfalla till grinighet och
kveru-lans. Missnöjet frodas i samband med att vi
se våra existensmöjligheter försämras. Detta
kan i och för sig vara förklarligt. Det finnes
nämligen allt för stora grupper i vårt land,
vilka leva under förhållanden, som ligga vid
existensminimum. Men vad som icke kan
förstås, det är, att missnöjet många gånger
riktas emot de egna talesmännen och de egna
organisationerna. Allt vill man skylla på den
rörelse, som ändock, trots kris och andra
svårigheter, oförtrutet arbetat och arbetar för att
mildra de verkningar, som följt i det
vanvettiga krigets spår. Det är som om man
förbisett allt vad som följt härav, avspärrningen
med varuknappheten som följd, den minskade
exporten o. s. v., vilket naturligtvis medfört,
att vi kommit i svårigheter. Missnöjet vänder
sig sålunda åt fel håll. Man glömmer, att det
som framkallat vårt nuvarande läge, är
förhållanden, som den egna rörelsen icke kan
bemästra eller göras ansvarig för. Det är detta,
som skall hållas i minnet, då man utövar sin
kritik.
Emellertid så finns anledning att ur andra
synpunkter ställa sig frågande. Hur fördelas
krisbördornas svårigheter ? Äro bördorna
mellan arbetarna och industriägarna riktigt
avvägda? Det är utifrån dessa
synpunkter som en diskussion skall föras.
Kommer man därvid till den slutsatsen, att
arbetarna få en tyngre börda att bära, är det
förklarligt att missnöje kommer att sprida sig.
Vi vilja i detta sammanhang ge vår anslut-
ning till den fullt riktiga meningen, att ingen
samhällsgrupp får profitera på andras
bekostnad. Skall vi bevara enigheten under dessa
vargatider, måste alla misstankar om en
orättvis fördelning av bördorna -elimineras.
Ur dessa utgångspunkter ha vi bl. a. att
bedöma våra utsikter inför de
avtalsförhandlingar, som snart äro aktuella. Den svenska
textilindustrien liar på ett förvånansvärt sätt
haft möjlighet att hålla igång. Inför de
händelser, som inträffade den 9 april 1940, fanns
anledning att antaga, att vår industri skulle
bli helt avstängd från råvara tillförsel.
Glädjande nog har vår industri, tack vare den
lejd-båttrafik som förekommer, samt beroende på
industriens egen förmåga att anpassa sig inför
det nya läget, genom cellulltillverkningen,
lin-och hampodling, samt för att tala om vår
jute-industri, som genom pappersspinning ersatt en
del av jutet, haft och har alltjämt god
sysselsättning. Visserligen kan vi på vissa
områden inom textilindustrien konstatera en
omfattande arbetslöshet, men denna arbetslöshet
är i regel lokaliserad till företag, där
tillverkningen är sådan, att man på grand av krisen
och ransoneringsbestämmelserna på
textilvaror har räknat med en tillbakagång i
produktionen. Det är framförallt gardinfabriker,
mattfabriker samt snörmakerifabriker krisen
gått hårdast fram över, jämte andra företag,
som på grund av att de blivit efter i den
allmänna rationaliseringen, icke kunnat göra sig
gällande. Likaledes har, på grund av andra
orsaker, korttidsarbete i stor utsträckning
förekommit vid en del företag. Men å andra si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
