Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEXTIL ARBE T ÄREN
ryssland, Tyskland, Holland, Tjeckoslovakien ocli
Belgien, alla länder som själva odla råvaran.
Storbritanniens råvarukällor för linneindustrin
äro jämförelsevis små. Det inhemska linet
motsvarar nämligen icke mer än 5 % av den
engelska linneindustrins förbrukning, varför stora
mängder måste importeras. Därför är
Storbritannien även det mest betydande importlandet för
lin. Under år 1937 importerade England sålunda
39,440 ton lin (mot 45,556 ton år 1936) ävensom
16,689 ton blånor (jämfört med 20,282 ton år
1936). Denna import härrörde sig från följande
länder:
År 1937
Ton
Från länder tillhörande engelska kronan 1,038
Sovjetryssland ........................ 7,180
Estland ............................... 1,999
Lettland .............................. 6.901
Holland ............................... 1,803
Belgien ............................... 17,468
Alla övriga icke engelska länder ...... 3,051
39,440
Det är naturligt, att nästan hälften av den
sammanlagda importen härstammar från Belgien.
Belgien odlar nämligen självt lin å 56,000 acres (1
acre—40 V2 ar) årligen, vilket utgör ungefär tre
gånger så mycket som linodlingsarealen i
Nordirland. Dessutom bearbetar Belgien, medräknat
det importerade rålinet, över 130,000 ton till
blånor. Belgierna — framförallt flamländarna —
åtnjuta nämligen för beredning av blånor samma
goda renommé som fransmännen för sin
kokkonst. De ha i detta hantverk uppnått en sådan
skicklighet och ha en sådan erfarenhet, att de
utan jämförelse åstadkomma de bästa
spinnfibrerna. Därför sändes även stora kvantiteter
rå-lin från andra länder till Courtrai i Belgien för
att där bearbetas till för spinning färdiga blånor.
Belgien kan dessutom göra anspråk på
förtjänsten av att ha infört modernare metoder ifråga om
behandlingen av rålinet. Rötningen, som den
kallas, utföres i Belgien huvudsakligen i
patenterade varmvattensverk enligt ett system som
på kortare tid och för lägre kostnader
åstadkommer samma goda spinnfibrer som med de
gamla metoderna, vilka på andra håll alltjämt
användas.
Enligt officiella belgiska uppgifter
sysselsattes 50,000 arbetare inom den belgiska
linneindustrin före kriget. Skäktat lin exporterades år
1937 för nästan 3 miljoner pund. Särskilt
berömt är, som redan nämnts, Courtrailinet, som
kommer från fabriker längs floden Lys, där
vattnet är särskilt lämpligt för rötning och
skäkt-ning av linet. Dessa fabriker exporterade år
1037 linblånor till ett värde av 288,600 pund och
dessutom avfall. Spinnerierna hade vid denna
tidpunkt 240,000 spindlar, och en stor del av
produktionen exporterades, bl. a. linnegarn till ett
belopp av 759,000 pund år 1937.
Linnefabrikernas 10,000 vävstolar producera alla slag av
linnevävnader från vanligt linne, såsom borddukar,
handdukar, kvprad väv, bolstervar, segelduk
o. s. v. till lyxvaror såsom fint linne och batist.
År 1937 exporterades dylika lyxvaror för 1,447,500
pund.
Tills ungefär något år före nu pågående krig
levererade Sovjetunionen ungefär 80 % av
världsbehovet av lin; därefter har emellertid ökat
behov för den inhemska linneindustrins räkning
väsentligt reducerat de för export till förfogande
stående kvantiteterna och på så sätt har
linodlingen i andra länder i viss mån uppmuntrats.
Så ha utöver de i tabellen angivna länderna
Polen, Litauen, Rumänien och Tjeckoslovakien
ökat sina linodlingsarealer. Japan säges ha
planerat en ökning av den i Mandschukuo före
kriget förefintliga odlingsarealen om 36,000 acres
till 215,000 acres. Även Tyskland hade före
kriget börjat öka odlingsarealen för lin såsom en
del av odlingsprogrammet för det egna behovet.
Så långt "Manchester Guardian". Tidskriften
"Textile Mercury and Argus" uppger i en artikel
år 1940, att mer än Hälften av det lin, som
odlades i Ryssland, de baltiska länderna och Belgien
alltjämt sändes till England, medan resten av de
exporterade kvantiteterna vid denna tidpunkt
gick till Frankrike, Tyskland, Tjeckoslovakien
och Japan. Krigsutvecklingen har emellertid
givetvis medfört stora förändringar härutinnan.
Riksförbundets tör Sexuell Upplysning
ZZKC SEXUALHYGIEN
BOX 4 7 4 STOCKHOLM 1
Försäljningskontor i Stockholm
Kungsgatan 37, 3 tr. ■ Bellmansgatan 26.
Prislista gratis och franco.
Åberopa denna tidning!
I landsorten:
Arbrå: Delin & Johanssons Sjukvårds- &
Kemikalieaffär.
Arvika: Metalls expedition, Repslagaregatan.
liollnäs: ....................... Folkets Hus.
Borås: .................. Västerlånggatan 26.
Eskilstuna: .................... Folkets Hus.
Finspång: ..................... Folkets Hus.
Giivle: ........................ Folkets Hus.
Göteborg: Sjukvårdsaffären, Prinsg. 4, och
Centrumhuset, ö. Larmgat. 15.
Hofors: ....................... Folkets Hus.
Katrineholm: ..........Fransons Färghandel.
Kvarnsveden: Danielssons Tobaks- &
Tidningsaffär.
Landskrona: ............... Fiskaregränd 24.
Ljusne: .......... Sexualhygien, Affärsgatan.
Malmö: .. Föreningen Sexualhygien, Skolg. 7.
Norrköping: ................... Folkets Hus.
Nyköping: .......... S:t Annegatan 14, ö. g.
Nävekvarn: Beklädnadsaffär & Frisersalong.
Oxelösund: ........ Bo Jonssons Färghandel.
Sandviken: .......... Forsgrens Färghandel.
Västerås: Sexualhygien, Stora gatan 2, 2 tr.
Norrköping 1Q42. Tryckeriaktiebolaget Norrköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
