Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEXTIL ARBE T ÄREN
däst i sociala former och innehåll utan även
i kulturella.
För den stora mängden arbetare har det
varit naturligt att kopiera de bättre lottade
klassernas kulturella vanor, när
levnadsstandarden höjdes så pass mycket, att det var
möjligt att ägna tid och krafter åt den
andliga odlingen. Hur har man inte ur film
och teater slukat intryck från en helt annan
värld än den egna! Man har levt sig in i
amerikanska miljonärers lyxtillvaro via
Hollywood eller franska grevars
sängkammarliv. När man fått smaka svensk miljö, har
den ofta prickats ut av pilsnerbuteljernas
rad eller betonats av farsartade vivörers
framfart. Men det hederliga, hårt arbetande
svenska folket har bara haft en bakomroll,
dess tankevärld har sällan analyserats, dess
sega arbete för att höja sin levnadsstandard
har föga apostroferats. Det är folk ur en
annan värld som skriver de flesta
teaterstycken och filmer och de få, som söker forma
demokratins ideal, har sannerligen inte haft
synnerlig framgång. Några undantag
bekräftar bara regeln.
Hur har inte hemmen kopierats efter
burgnare människors livsrum! Än i dag
köper man möbler som intet annat är än
ef-terapningar av gamla slottsstilar eller
miljonärers vräkigheter fast oändligen mycket
billigare. I alla avseenden.
Var finns svenska folkets stil, var finns
arbetarrörelsens egen smak? Den är
sannerligen inte förkroppsligad i Thor Modéens
utmärkta karakteristik av det s. k. medelsverige
eller det bukiga möbelgarnityret eller den
döda hyperfunktionalismen. Den måste vara
renare, ärligare, gedignare. Men
arbetarrörelsen odlar inte i tillräcklig omfattning sin
smak, den förädlar inte sina inre behov av
god miljö till en smakfull omgivning, den har
huset fullt med vad som "finns", bara
därför att det finns.
Det är på tiden att vi vaknar upp och
låter våra idéer förtätas även till kulturella
ideal. Vad vi som arbetarklass känner och
tänker måste fram på vita duken, på scenen,
i hemmen och samlingslokalerna, längs gator
och i parker. Men det skall förädlas under
en ihärdig smakodlings luttringseld, om det
skalll lämna bidrag till den evigt
fortskridande kulturutvecklingen. Vi måste därför
i högre grad odla sång och musik, film, tea-
Arükelförfattaren rektor Elidin.
ter och miljöutformningens ädla konster. Vi
måste entusiasmera konstnärer och
konsthantverkare att se vår verklighets problem
och vi skola uppfostra nya sådana mitt
ibland oss. Arbetarrörelsens kulturgärning
går över "föreningskunskap", statskunskap,
fackföreningskunskap och många andra
uppbyggande ämnen, men den får inte stanna
där. Det gäller att veta men allra mest att
— leva.
KOM IHÅG
att organisationen icke är målet; den
är endast medlet, verktyget, vapnet;
se till att detta verktyg, detta vapen
hålles i fullgott skick, ty med slöa
verktyg och vapen uträttas intet.
Fullgör alltid Dina ekonomiska
skyldigheter. Deltag i möten och
organisationsarbetet. Om Du gör detta,
bidrager Du till att göra organisationen till
ett fullgott verktyg och vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
