Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
TEXTIL ARBE T ÄREN
Jul i tukthuset.
Av Erich Binder.
Vi har mottagit en berättelse om
en särskild upplevelse från en
österrikisk kamrat. Han är en bekant
gestalt i den österrikiska
arbetarrörelsen, särskilt i
ungdomsrörelsen och på fackföreningshåll. Intill
februari 1934 var han aktivt
verksam. Under Dollfuss- och
Schusch-niggregimen blev han häktad och
satt lång tid i fängelse och
koncentrationsläger. I nedanstående text
skildrar han sin "jul i fängelset".
Redaktionen.
Förord.
"Jul i fängelset" är inte en artikel i
vanlig mening utan jag har gjort nedanstående
upptecknande den 24 december, på en helig
afton i årtiondet mellan 1930 och 1940 i ett
fängelse i Wien i Österrike. Jag har
tillbragt tre jular efter varandra i fängelse.
Inte var jag i fängelset därför att jag
måhända gjort mord eller stulit främmande
egendom eller eljest gjort en förbrytelse. Mitt
enda brott eller förbrytelse varför jag måste
tre gånger tillbringa julen i fängelse bestod
blott och bart däri, att jag var motståndare
mot den klerikalfascistiska regim (Dollfuss—
Schuschnigg—Starhemberg) och kämpade för
den fria arbetarrörelsens existens.
"Jul i fängelset" (originaltiteln var
"Wcihnachten im Kerker") ger en fri
utblick in i den fascistiska världen, ett
ögonkast på de förhållanden under vilken
fri-hetsälskande människor måste leva, ger
samtidigt en bild av det psykiska lynnet hos de
människor — våra politiska och fackliga
vänner — som sitter och lider i de fascistiska
tukthusen och koncentrationslägren.
Min "jul i fängelset" är därför ingen
artikel i vanlig mening; jag har skrivit "jul i
fängelset" — såsom sagt — på en helig
afton mellan 1930 och 1940, och det lyckades
mig att smuggla manuskriptet ur fängelset
till friheten — till utlandet.
Min "jul i fängelset" är en sorglig
tilldragelse och påminnelse i mitt liv, men sam-
tidigt en symbolisk bekännelse av en
österrikisk socialdemokrat och fackföreningsman.
Författaren.
I.
Tio meter fågelvägen från cell B —
Nummer .. . (nummer kunna med hänsyn till
författarens anonymitet tyvärr icke nämnas
här) i "Wiener Landesgericht (Wiens
provinsdomstol) är dess kapell beläget. I cell E —
nummer: .. . äro min liktänkande själsfrände
X. Y. och jag "bosatta".
Därborta i kapellet firas julhögtid. Många
människor äro där församlade. Straffångar
(kriminella förbrytare), tjänstgörande
fångvaktare, domstolens ordförande (sannolikt
även hans hustru), präster, domare, advokater
och alla de som på sådana dagar "fira"
kärleksfesten och mänsklighetens förlossning på
ett skenbart och yrkesmässigt sätt med var
och en — som de har dömt eller måste döma.
Domstolens ordförande håller ■—■ säkert
liksom alla andra år — även nu "ett djupt till
hjärtat gående" tal (som i morgon helt visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
