Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
125
Internationella glimtar.
U. S. A.
Förluster på den industriella fronten.
Enligt uppgift från
Fackföreningsinternationa-len har den landsorganisation i Amerika, som
tillhör Fackföreningsinternationalen, företagit en
undersökning rörande hälsotillståndet bland
arbetarna under kriget. Av det offentliggjorda resultatet
framgår, att nära 2,000,000 arbetare dödades eller
skadades på grund av industriella olyckshändelser
år 1941 och samma antal år 1940. Är 1941
rapporterades 1,800,000 olycksfall av mindre omfattning,
vilka gjorde berörda personer odugliga till arbete
för kortare perioder, 100,000 fall gällde arbetare,
3om till 100 % blevo varaktigt oförmögna till
arbete och 20,000 fall medförde dödlig utgång.
Med berättigad bitterhet kommenterar
Landsorganisationen den sistnämnda siffran på följande
sätt: "Om en och en halv division hade fallit på
slagfältet, hade jättelika rubriker därom
förekommit i tidningarna, medan denna förlust på
hemmafronten knappast ens nämndes."
Enbart de olycksfall, som medfört dödlig
utgång och de som resulterat i 100 % invaliditet,
inneburo en förlust av 50,000,000 arbetsdagar. T. o.
m. enligt konservativa uppskattningar skulle den
totala arbetstidsförlusten på grund av
olyckshändelserna förmodligen anses vara icke mindre än
300,000,000 dagar, d. v. s. motsvarande 1,000,000
anställda.
De huvudsakliga orsakerna till förlusterna ha
varit lång arbetstid, stegrat arbetstempo och den
oerhörda tillströmningen av icke yrkesvana eller
endast delvis yrkesutbildade arbetare.
Olycksfallsstegringen är helt naturligt mest markant inom
rustningsindustrierna. Följande talande siffror
härröra sig från år 1940:
Ökning av: Personal arbetstid olycksf.
Skeppsbyggnadsindustrin . 42 % 51 % 83 %
Flygplansindustrin ....... 99 % 108 % 144 %
Maskinbyggnadsindustrin . 39 % 54 % 91 %
Krigsindustrin ........... 29 % 32 % 297 %
10 % av olycksfallen hänföra sig till skador på
fötter eller ben, 8 % gäller ögonskador samt 80 %
skador å händer och armar.
I meddelandet framhålles, att dessa siffror
utgöra en allvarlig varning till dem, som äro ansvariga
för den amerikanska industrin och folkhälsan. Hela
problemet blir allvarligare, om man tänker på att
mer än 4,000,000 arbetare med sina familjer ha
GLÖM ALDRIG
att endast den som punktligt fullgör
sina skyldigheter mot organisationen
har moralisk rätt att ställa krav på
densamma! Betala avgifterna
punktligt! Besök mötena!
måst överflytta till nyupprättade produktionscentra,
där åtgärderna ur sanitets- och bostadssynpunkt
ofta äro otillräckliga. En del av dessa nya
industricentra i mellersta västern ha tredubblat sin
folkmängd under det gångna året.
Enligt från annat håll inhämtade uppgifter
uppgick antalet olycksfall med dödlig utgång inom den
amerikanska industrin sedan december 1941 till
44,500, medan 3,800,000 personer skadades mer eller
mindre allvarligt, alltså en betydande ökning under
innevarande år.
STORBRITANNIEN.
Kvinnorna inom transportväsendet.
Tidningen "The Economist" säger, att den
omfattning, i vilken kvinnor i England ersätta män
inom alla industrier, är avsevärt större under detta
krig än under det föregående världskriget.
Järnvägarna äro ett viktigt exempel på denna tendens.
Huvudjärnvägarna och Londons transportväsen
sysselsätta för närvarande mer än 105,000 kvinnor
— cirka 16 % av den totala personalen om cirka
639,000. År 1939 var procentsatsen kvinnor så låg
som 4, och antalet sysselsatta mindre än 27,000.
I slutet av år 1916 fanns det mer än 46,000
järnvägskvinnor, och då deras antal i slutet av kriget
steg till 65,000 utgjorde de ungefär 10 % av det
totala antalet anställda. I fredstid har kvinnornas
arbete på järnvägarna huvudsakligen varit
begränsat till sådana sysselsättningar som servering,
städning, kontorsarbete och arbete i verkstäderna.
Deras verksamhetsområden utökades visserligen
under åren 1914—1918, men den variation av arbeten,
de nu äro sysselsatta med, har tidigare icke
förekommit. Det är få avdelningar, bortsett från
mo-torkörning och tågföring, där kvinnor icke äro
sysselsatta. Kvinnor arbeta nu vid stationerna, i
signalhytter, på järnvägslinjerna och i den vägtrafik,
som sorterar under järnvägarna. I
järnvägsverkstäderna användas de såväl till yrkesarbete som till
grovarbete. Järnvägarna ha med en obetydligt
minskad total personal kunnat bära den extra
trafikbörda, som kriget medfört, och kvinnorna ha
möjliggjort frigörandet av nära 100,000
järnvägsmän för tjänst inom krigsmakten.
Löneökningar inom linne- och liampaindustrierna.
"The Flax and Hemp Trade Board" (en statlig
kommission) har enligt samma källa föreslagit
ökning av minimilönerna inom lin- och
hampaindustrierna med för manliga arbetare över 18 år 10 %
och för kvinnliga arbetare följande höjningar:
timlönsarbetare (yrkesarbetare) 4s. 4d. per vecka,
varigenom veckolönerna höjas till 43s., för andra
vuxna tidlönsarbetare föreslås en ökning av 3s. 7d. pr
vecka till 37s. per vecka. För andra underåriga
tidlönsarbetare variera de föreslagna höjningarna
från 2s. 7d. till 4s. 7d. per vecka, och för
ackordsarbetare föreslås basislönen höjd från 39s. till 44s.
per vecka. (1 shilling = f. n. c:a 84 öre.)
Krigsinkomster ocli skatter.
Vi ha redan i tidigare nummer av
Textilarbetaren lämnat uppgifter rörande genomsnittslönerna
inom olika engelska industrigrenar enligt förelig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
