Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
TEXTIL ARBE T ÄREN
gande officiella uppgifter. Den engelska
landsorganisationen har gjort upp en tabell över
stegringen av veckolönerna i genomsnitt under krigsåren
och därvid angivit såväl ökningen i pengar som
realvärdet av löneförhöjningarna. Tabellen visar
följande kurva:
Okt. 1938 Juli 1940 Juli 1941 Jan. 1942
Bruttolöner .. 53s. 3d. 69s. 2d. 75s. lOd. 77s. 9d.
Bruttoökning . — 29,9 % 42,4 % 46,0 %
Nettoökning
(exkl.övert.etc.) — 11,0 % 18,0 % 22,0 %
Från september 1939 till juli 1942 ökade
levnadskostnadsindex med 29 %. Den 1 september 1939 stod
levnadskostnadsindex cirka 55 % och den 1 juni
1942 cirka 99 % över 1914 års nivå.
Fastän proportionen inkomster av skatter till
statliga utgifter jämfört med förkrigsperioden har
sjunkit från 37 till 18 %, representera dock
skatteinkomsterna alltjämt mer än 2/5 av den totala
statsinkomsten, som stigit från 896 till 1,962
miljoner pund.
SCHWEIZ.
Nationalinkomsten.
Enligt av den statistiska byråns publicerade
siffror uppgick den schweiziska nationalinkomsten
år 1938 till cirka 8,200 miljoner francs (1 schweiz.
fr. = 97 öre). Därav representerade 4,200 miljoner
förvärvad inkomst, 1,800 miljoner delvis förvärvad
inkomst av personer med egna, mindre företag
och 2,200 miljoner av vinster på investerat kapital.
Av den förstnämnda posten kommer 45,3 % på
personer sysselsatta med manuellt arbete, 33,5 % på
privatanställda och 21,2 % på stats- och
kommunalanställda. Den andra gruppen fördelar sig med
en tredjedel på jordbruksföretag och två
tredjedelar på mindre industriföretag och handelsföretag.
Det fanns 1,500,000 oberoende personer, som
arbetade i sina egna företag, och 428,000 personer hade
egna tillgångar som gjorde dem oberoende av
förvärvsarbete.
Den genomsnittliga inkomsten per år utgjorde
för löntagare, sysselsatta med manuellt arbete,
1,921 francs, privatanställda 3,005 francs,
stats-och kommunalanställda 4,860 francs, oberoende
lantbrukare 3,110 francs och andra oberoende
personer 5,165 francs.
Löner och levnadsstandard.
Det officiella levnadskostnadsindexet visar en
ökning sedan augusti 1939 av 42,4 % (en minskning
med ett par tiondels procent i jämförelse med
föregående kvartal), vilken fördelar sig på följande
huvudposter:
Förändr.
Aug. Sept. Aug. 1939
1939 1942 Sept. 1942
Livsmedel .............. 131,2 202,7 + 54,4 %
Bränsle ................ 114,6 153,4 + 33,8 %
Beklänad .............. 120,0 217,6 + 81,3 %
Hyror .................. 173,5 173,6 —
Totalindex ............. 137,2 195,4 + 42,4 %
Att en viss stagnation i ökningen av
levnadskostnaderna inträtt anses vara beroende på att
maximipriser fastställts för bränsle och lyse
ävensom att hyresstopp införts.
Statsmakternas politik går ut på att
dyrtidstilläggen skola täcka 50 % av de ökade
levnadskostnaderna och att lönestopp skall införas för
förhindrande av inflation. Arbetarnas inställning till
denna politik har uttalats i en petition, som den
schweiziska landsorganisationen tillställt
regeringen och vari förklaras, att läget för arbetarna
försämrats hastigt genom stigande priser och
otillräckligt dyrtidstillägg samt att arbetarna därför
motse den närmaste framtiden med den största oro.
I petitionen kräves bl. a., att principen om
dyrtidstillägg täckande 50 % av levnadskostnadsökningen
ersättes med en lönepolitik, som anpassar sig efter
läget. Vidare ser sig landsorganisationen
nödsakad att tillbakavisa förslaget om lönestopp för
reglerande av lönerna i anslutning till
levnadskostnaderna såsom absolut otillräckligt. Den säger sig
endast erkänna det officiella
levnadskostnadsindexet såsom det verkliga underlaget för alla
dyrtidstillägg." (Uppgifterna äro hämtade ur
meddelanden från Fackföreningsinternationalen.)
Arbetskraftsproblemet.
Enligt samma källa efterlyser den schweiziska
landsorganisationen med hänsyn till placerandet av
personer, som blivit arbetslösa såsom resultat av
krigsåtgärder och ransoneringsåtgärder, en mera
patriotisk och human inställning ifråga om
överflyttningar till andra verksamhetsområden och i
fråga om personer, som skola lära ett nytt yrke.
det är slöseri med tid
och arbete om studierna är dåligt
planerade. En kurs skall varken vara för stor
eller för liten. Skriv till studierådgivningen
......... „ BREVSKOLAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
