Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
127
Framförallt böra de tre karensdagarna för
erhållande av arbetslöshetsunderstöd borttagas. Vidare
framhåller den schweiziska landsorganisationen, att
trots det förhållandet, att arbetslöshetssiffrorna
inom vissa yrken visa en stor ökning, har
fabriksinspektörerna rapporterat, att under år 1941
arbetades det 5,800,000 övertidstimmar. Detta innebär
en stor reducering i jämförelse med år 1940, men
siffrorna representera helt enkelt den utökning av
arbetstiden, som tillåtes av kantonala
myndigheter; de omfatta icke tillstånd att utöka den
ordinarie arbetstiden till 52 timmar per vecka.
Landsorganisationen kritiserar med rätta denna övertid,
särskilt då brist på råvaror föreligger, som ständigt
ökas, och anser, att en bättre fördelning av
arbetskraften och tillgängliga råvaror inom ordinarie
arbetstidens gränser bör iakttagas, d. v. s. hellre
fördela det arbete, som ännu finns att tillgå, på flera
händer med korttidsarbete än att låta endast några
få utföra detsamma med tillgripande av övertid.
Utrikeshandeln.
Enligt uppgift i "der Textiler" har den
schweiziska varuimporten gått ned till 57 % av
förkrigs-importen. Exporten däremot steg väsentligt under
september månad och uppnådde en nivå, som ligger
över det hittillsvarande månadsgenomsnittet.
Exportvärdet för september i år var det största sedan
år 1930. Under motsvarande månad sista fredsåret
(1938) exporterades för 114 miljoner francs varor,
under det att i september d. å. exportvärdet
uppgick till 130 miljoner francs.
TYSKLAND.
Kvinnoarbetet.
Fackföreningsinternationalen uppger i ett av
sina meddelanden, att cirka femton miljoner
kvinnor för närvarande ha något slag av
förvärvsarbete i Tyskland. Därav inneha 9,500,000
arbetsböcker och äro sålunda löntagare, medan
återstoden utgöres av familjemedlemmar i små
familjeföretag samt i hushålls- och hemarbete. Antalet
gifta kvinnor uppgår till 6,000,000 eller 40 %,
varav cirka 2,400,000 eller 40 % ha barn. Endast
kvinnor av "Germansk härkomst" äro berättigade till
moderskapshjälp, medan judinnor, polska och
andra kvinnor av främmande ras sändas tillbaka till
sina hemland före nedkomsten.
Cirka 34 % av kvinnorna arbeta i fabriker, 24 %
ha kontors- eller handelsanställningar, 13 % äro
sysselsatta på landet eller i skogen samt 27 % i
hushållsarbete. Sedan krigsutbrottet har
arbetstill-gången ökat inom alla industrigrenar: inom den
kemiska industrin med 67 %, inom metall- och
metallförädlingsindustrierna med 59 %, inom
andra tekniska yrken med 54 %, inom
transportväsendet med 51 % och inom trädförädlings- och
läderindustrierna med 35 %.
Livsmedelsransoneringen.
Ur den engelska tidskriften "The Economist"
återgiva vi följande artikel angående
ransoneringssystemet i Tyskland:
"Tysklands livsmedelsransonering baserades
redan vid krigets början på graderade ransoner. Mål-
tider och mat på restauranger och matserveringar
föllo också omedelbart under ransoneringen.
Under loppet av kriget har ransoneringen utökats till
att omfatta nästan alla livsmedel. Ingen tysk kan
köpa livsmedel annat än på sitt ransoneringskort
eller utan att vara registrerad hos en
detaljhandlare i grönsaker. Skillnaden i ransoner berör de
viktigaste livsmedlen såsom bröd, kött, matfett och
mjölk. Ransonerna för socker, ägg, sylt och
marmelad samt potatis äro lika för alla. Frukt och
s. k. "Nährmittel" (pärlgryn, kli, ris o. s. v.) utgår
enligt företrädesrättsprincipen till barn på basis av
lika ransoner för alla. Graderingen i
ransoneringen har förts ganska långt såsom framgår av
nedanstående tabell.
I tabellen angivas ransonerna för de olika
grupperna i procent av de ransoner, som utgå till nor
mala förbrukare, vilka beräknas utgöra J/0 % ar
befolkningen. De normala ransonerna äro: 2,250
gram bröd, 348 gram kött och 206 gram matfett per
vecka. Barn upp till tre år erhålla 7% dl. mjölk
per dag, barn från tre till sex år 5 dl. och barn från
sex till 14 år 2,8 dl. Blivande och ammande mödrar
äro berättigade till 5 dl. och en liten del arbetare,
som äro anställda inom vissa grenar av de kemiska
industrierna, erhålla ävenledes 5 dl. (De i artikeln
angivna engelska vikt- och rymdmåtten ha
omvandlats till motsvarande svenska). Normala
förbrukare kunna endast köpa skummjölk. Ransonerna
fastställas lokalt och undergå ofta ändringar.
Ransoneringskorten för barn liksom även för alla
personer, som erhålla normala ransoner, utdelas av
de lokala livsmedelsnämnderna. Tilläggskorten för
arbetare utdelas av ledningen vid fabrikerna, och
inom rustningsindustrin erhålla arbetarna
dessutom vitamintabletter i fabrikerna. Barnen erhålla
vitamintabletter i skolan. Under de första två och
ett halft åren av kriget kunde tilläggsransonerna
uttagas till fullo, men sedan föregående vinter
synes tilldelningen av de kvantiteter, som
tilläggskorten föreskriva, ha blivit oregelbunden.
Livsmedelsransoner :
Normala ransoner = 100,
Bröd Kött Matfett
Barn: 0— 3 år....... 49 57,1 66
„ 3— 6 „ ....... 53 57,1 91,3
„ 6—10 ,, ....... 75,5 114 *) 129,2
Ungdom: 10—20 år .. 115,5 114 **) 143
Normala ransoner ____ 100 100 100
Nattarbetare och
arbetare på mycket långa
skift .............. 126,5 157 110
Arbetare med tungt
arbete ................ 162 200 148,6
Arbetare med det
tyngsta arbetet.......... 207 271 279
*) För barn från 6 till 14 år.
**) För ungdom från 14 till 18 år.
Anm.: Barn upp till 6 år erhålla samma
köttranson och barn samt ungdom från åldern 6 till 18
år erhålla jämväl lika köttransoner. För bröd är
åldern satt till över 20 år ifråga om normala
förbrukare och för kött samt matfett över 18 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
