Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arnold Sölvén:
Arbetsrätt i kris.
i.
I krig gäller det statens och folkets försvar.
"Enskilda rättigheter eller gruppintressen kan inie
respekteras, i den mån de skulle äventyra
krigföringen eller krigshushållningen. Man kan ha
lela.de meningar om hur denna grundsats bör
praktiskt utformas. Men själva grundsatsen står
utom diskussion.
På arbetsmarknadens område kräver kriget
högsta mått av planmässigt och effektivt
utnyttjande av den till följd av försvarsberedskapen
väsentligt decimerade arbetskraften. Detta
utnyttjande måste planläggas redan under fredens dagar.
Och planläggningen kan inte begränsas till att
avse krigsförhållanden. Med utbrutet krig måste i
detta hänseende likställas krigsfara. Men inte nog
■lärmed. Även om ett land inte befinner sig i
någon aktuell krigsfara, så kan det ju på grund
av krig mellan andra länder ha försatts i ett läge,
där militär beredskap i förening med spärrid
utrikeshandel och därav betingad upprustning resp.
ersättningsproduktion ställer lika stränga krav på
arbetskraftens reglering som under krig eller
krigsfara.
Så långt möjligt bör naturligtvis
arbetskraftförsörjningen även i nu ifrågavarande situationer ska
kvensen är att småindustrien i stor
utsträckning är nödsakad att dväljas i bristfälliga
lokaler, källarvåningar, dåliga trähus etc. Här
behövs praktiskt ordnade och med ekonomiskt
förnuft byggda verkstadshus.
Kriget har förorsakat avstängning från
vissa förnödenheter och vi ha fått lita oss till
ersättningsmedel, särskilt för rengörings-,
lösnings- och impregneringsmedel. I vissa
fall kan dödsfara föreligga.
Ersättninarsmed-let behöver ej vara förkastligt eller
förbjudas, men risken ligger i att vederbörande ej
känner till giftverkan utan använder medlet
på samma sätt som det ofarliga preparatet.
Ej sällan finner man vid analys av
ersättningsmedel kolsvavla, trikoretylen, bensol,
koltetraklorid o. d., vilka ämnen äro
hälsofarliga och riskabla och således icke få användas
utan att särskilda skyddsåtgärder vidtagits.
Arnold Sölvén.
på frivillighetens väg. Endast om och i dea mån
frivilliga åtgärder visar sig otillräckliga, bör
tvångsreglering ifrågakomma.
Detta är också grundtanken 1 den speciella
krislagstiftning på arbetsmarknadens område, som
efter krigsutbrottet 1939 genomförts i vårt land.
Den avser i första hand att trygga
arbetskraftsbehovet genom utvidgad rätt till eftergifter från
de restriktioner, som innefattas i
arbetarskydds-och arbetstidslagarna. Först som en yttersta
utväg kan tjänsteplikt tillgripas.
Allmänna undantagslagen.
Det förstnämnda syftet tillgodoses genom 1940
års lag om undantag från gällande bestämmelser
lörande arbetstidens reglering m. m. (den s. k.
allmänna undantagslagen; en del tidigare, mera
begränsade undantagslagar förbigås här, då de
camtliga upphävts genom allmänna
undantagslagen.).
Enligt lagen äger regeringen i erforderlig
omfattning förordna att följande lagar helt eller del-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>