- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / 1943 (Årgång 40) /
67

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter kriget.

Rubriken härovan är måhända optimistisk.
Är tiden nu lämplig att skriva om vad som
skall ske efter kriget? Yi befinna oss ju mitt
uppe i den väldiga drabbningen. Men ändock
hoppas vi, att slutet skall nalkas. När det
kommer att ske, veta vi inte. Huru mycket
av offer och umbäranden mänskligheten skall
genomgå, veta vi heller ingenting om, vi bara
veta, att efter kriget måste freden komma.
Det är därför vår skyldighet att rusta oss för
freden.

Så har väl också gjorts på en del områden.
Stat och kommun håller på att undersöka vad
som bör göras för att på bästa sätt kunna
bemästra eft,erkrigsproblemen, och i
tidningsspalterna diskuteras redan hithörande frågor.
Det är naturligt att så sker. Med
utgångspunkt från förra världskriget får man en bild
av vilka svårigheter, vi kunna ställas inför.
För det syenska fackföreningsfolket står ännu
arbetslöshetens skrämmande synbild,
depression och penningkrisen. Yi måste ordna så
att vi efter detta krigets slut slippa ifrån ett
återupprepande av vad som skedde efter förra
världskriget. Ha vi haft kraft i vårt land
att rusta oss, om så skulle behövas för kriget,
så måste kraften finnas kvar för fredligt
uppbyggnadsarbete. Det sociala
uppbyggnadsarbete, som genom kriget kom att avstanna,
måste skjuta ny fart. Omvårdnaden om våra

egna måste intensifieras och rum måste
lämnas åt de ekonomiskt svagare gruppernas
intressen.

Fackföreningsfolket kommer att klappa
på för att få sina intressen tillgodosedda.
Under krisen ha vi påtagit oss stora bördor.
Större än någon annan samhällsgrupp. Vi
ha mycket att ta igen. Kristiden har lärt oss
—- i varje fall arbetarna inom textilindustrin
— att här är ingen brist på pengar,
stabiliserandet av industrin har pågått ostört, under
det att arbetarna inom industrin fått se sina
utkomstmöjligheter försämras. Vi ha varit
bundna hittills, det allmänna utgångsläget har
hindrat oss att sätta makt bakom våra krav,
så ock vår känsla för vad i denna kritiska tid
krävts av oss för att behålla arbetsfreden.
Landets intressen ha fordrat det. Men inget
ska kunna hindra oss att i ett fritt
utgångsläge, med våra yttersta medel som
påtryckning, hävda vår kårs berättigade intressen.

Ingen av oss önskar striden för stridens
egen skull. Men ingen kan begära att
krigstidens borgfred skall vara evigt beståendp.
Den sinnesändring har säkerligen inte våra
arbetsgivare genomgått, att de frivilligt
medverka till en rättvis fördelning mellan
kapital och arbete. Under sådana förhållanden
återstår det oss inget annat än kamp. För
oss som arbetare betyder måhända den efter-

67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1943/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free