- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 12. 17 maj 1940 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staten och motorspriten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATEN OCH MOTOR:e
SPRITEN

Ö man önskar ett skolexempel på hur det går, när
staten, d. v. s. herrar politiker, få ta hand om lösningen
av viktiga tekniska och folkförsörjningsfrågor, bör man
studera förhistorien till den dragkamp om sulfitspriten,
som i avspärrningens och bränslekrisens slagskugga nu
pågår inför svenska folkets ögon.

I ett tidigare nummer av TfA (nr 1/1940) har en
framstående fackman, docenten Erik Öman, utförligt re-
dogjort för det faktiska utvecklingsförloppet och för de
faktorer, som vid olika tidpunkter dominerat sulfitspri-
tens lidandeshistoria. Vi kunna därför här med en hän-
visning till nämnda artikel begränsa oss till att draga de
näringspolitiska slutsater, som tvinga sig fram ur den nu-
varande situationen och ur det förspel som föregått den-
samma.

Då man går att studera urkunderna i detta bedrövliga
ärende noteras omedelbart en liten kuriositet, som på sitt
sätt är belysandet för det hela. Vi söka efter detta ärende
i riksdagsregistret. Tro inte att man där fann någon väg-
ledning under rubriker som motorsprit, sulfitsprit eller
cellulosaproduktion. Inte ens under rubriken ”sprit”,
utan under rubriken ”rusdrycker” hittade vi till slut den
erforderliga hänvisningen i denna för vårt folkhushåll så
betydelsefulla fråga. Betecknande!!

I ett läge, där varje droppe motorbränsle är, om inte
precis värd sin vikt i guld, så i varje fall synnerligen vär-
defull, rinna tiotals millioner liter Prima motorsprit in
spe bort med luten från sulfitfabrikerna. Varför detta
slöseri? Jo, ett stort antal av våra sulfitfabriker tillva-
rata icke luten och utvinna icke spriten.

Därför att staten tidigare försett Sprittillverkningen
med en ”spärr mot expansion” — såsom finansministern
själv så träffande uttryckt saken. När utvecklingen se-
dan visat, att förutsättningar finnas för ökad avsättning
av Sprit, både för motorändamål och till tekniskt bruk,
då släpper man inte loss den enskilda företagsamheten
och lämnar det stöd den kan behöva, utan hela frågan be-
gravdes i kommittéutredningarnas grottekvarn. Man
kämpar väldeliga om tiondels ören, avskrivningar och
kontroll, och statens energiska ombud ha väl hävdat de
intressen som av dem förmenats vara ”det allmännas”.

Och varför är staten så kortsynt i en fråga
av den allra största betydelse för såväl vår ekonomiska
som vår militära beredskap? E

Emedan statens makt över spriten under decennier
utnyttjats för syften, som icke ha ett dugg med för-
svar och beredskap att skaffa.

D essa syften äro mångahanda, och det är alldeles
oriktigt att som nu ofta sker lägga hela skulden för den
nuvarande, tragikomiska situationen på ett enda håll och
säga, att det är nykterhetsrörelsen, eller de skånska Po-
tatisbrännerierna, eller finansministrarnas skattehun-

6 :

ger, som bär hela skulden. Sanningen är, att samtliga
dessa tre intressen i skön förening motarbetat en på lång
sikt och ur beredskapssynpunkt rimlig och nödvändig lös-
ning av sulfitspritens prisproblem. Samspelet dem emel-
lan, ett samspel, där än den ena, än den andra av intres-
senterna spelat förstaplansrollen, har efter c:a 30 års pru-
tande och kohandlande fört oss dit vi nu kommit — d. v.
S. 1 det närmaste ingenstans.

Det är ett skrämmande resultat, ägnat att väcka allvar-
liga tvivel på parlamentarismens förmåga att driva politik
på längre sikt än de tillfälliga taktiska kombinationerna
och intressegruppernas omedelbara och handgripliga små-
fördelar tillåta.

IN eketsrördlen har, i varje fall tidigare, utnyttjat
sitt inflytande i riksdagen för att försvåra sulfitsprittill-
verkningen — liksom all sprittillverkning. Motiven ha i
detta fall åtminstone varit osjälviska och den förda poli-
tiken buren av en ärlig principiell övertygelse.

Detta kan däremot svårligen sägas om den intresse-
grupp, som jämte nykteristerna, och ännu mera energiskt
än de, motarbetat ett tillräckligt ekonomiskt stöd åt sul-
fitspritfabrikationen, nämligen bränneriintressena. Det är
en sällsam — och lärorik — ödets ironi, att de båda mot-
polerna inom nykterhetspolitiken i detta stycke funnit var-
andra. Herodes och Pilatus blevo vänner; och till deras
fostbrödralag sällade sig översteprästen Kaifas.

Kaifas — det är i detta sammanhang staten i gestalt
av en rad finansministrar med ett gott öga till bilismen
som mjölkko för skatteinkomsterna. För all del — sta-
ten har understött sulfitsprittillverkningen, och det är
kanske för mycket begärt att detta stöd skulle fått gå så
långt som till att nämnvärt reducera förbrukningen av im-
porterad bensin till förmån för den inhemska motor-
spriten. Men staten har också genom en kortsynt och
småskuren näringspolitik förut lamslagit det enskilda in-
tresset för denna betydelsefulla fråga.

Mia när det nu höjes röster som påyrka, att staten skall
lösa sulfitspritproblemet genom att bygga egna fabriker,
må det vara tillåtet att erinra om den bedrövliga roll sta-
ten, dels i eget intresse, dels såsom villigt verktyg åt till-
tagsna särintressen, i sulfitspritfrågan spelat. Ingenting
ger skäl för uppfattningen att staten i fortsättningen
skulle ha bättre handlag än hittills. Låt i stället det en-
skilda näringslivet få skälig ersättning för sina ansträng-
ningar, och håll de makter, som, likgiltigt av vilka motiv,
sabotera landets försörjning med inhemska motorbräns-
len, få veta vad deras frid tillhörer.

Resultatet skall säkert bli bättre än om aldrig så många
statliga sulfitfabriker byggdes och höllos igång på skat-
tedragarnas bekostnad. j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1940-12/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free