- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 12. 17 maj 1940 /
8

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böcker som du bör läsa - 100.000 varför. Rundtur i ett rum - Maskinerna, människan och djuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allting nytt, och de måste fråga sig
fram. Kanske ni själv tycker det vara
helt naturligt, att ett äpple, som lossnar
från trädet, faller rakt till marken i
stället för att flyga upp i luften eller
bära sig åt på något annat sätt, men er
son vill kanske ha en förklaring på sa-
ken. För Newton var detta fenomen in-
te självklart, och just genom detta för-
hållande leddes han till att uppställa den
teori, som kanske mera än någon annan
visat sig fruktbärande för naturveten-
skaperna, den allmänna gravitations-
teorien. Att en nyare teori förklarar
tyngdkraften som en egenskap hos det
krökta rummet, förringar på intet sätt
nyttan och storheten i detta genialiska
tankeexperiment.

FÖRLORAD ENERGI —

ket ohyfsat att äta med fingrarna, eme-
dan folk enligt vad man säger inte all-
tid är rena om händerna.”

Innan Coryate reste hem, beställde
han en del sådana ”grepar” för eget
bruk, och när han kom hem beslöt han
att visa sitt förvärv för sina vänner och
bekanta. Han bjöd på middag, och när
köttet serverades, tog han fram sin gaf-
fel och började äta på italienskt vis.

Allas ögon vändes mot honom. När
han förklarade, vad det var han använ-
de, ville alla titta närmare på det ita-
lienska ätverktyget. Gaffeln gick runt
hela bordet. Damerna beundrade de
prydliga ornamenten, och herrarna fun-
no italienarnas <uppfinningsrikedom
högst anmärkningsvärd, men alla var

HELA AXELN ROTERAR

fe =
TILL KRAFT- s i &

-
UJ MASKINEN SAR

Kan ni förklara, varför man kan åka
skridsko på is? En pojke svarade, att
det beror på att isen är hård och glatt,
men den förklaringen duger tydligen ej,
ty det finns många hårda och glatta
ytor, som man inte kan åka skridsko på.
Vet ni, att föremål av tenn kan bli för-
kylda, och att denna förkylningssjuk-
dom är ytterst smittosam, precis som
spanska sjukan? Vet ni, varför kanten
på undersidan av en fajanstallrik är
glaserad, men att glasyren är borttagen
från kanten av en tallrik av äkta pors-
lin? Kan ni skilja på en gjuten och en
pressad kristallvas?

Dessa och många andra frågor finner
ni svaren till i denna lilla bok. Ni får
också reda på hur ni skall prova kvali-
teten av bladen i er pennkniv. Håll den
mot en slipsten, och se efter hurudana
gnistor det kommer från eggen. Om
gnistorna grenar ut sig som kvistarna
på ett träd, innehåller det stora mäng-
der stål. Ju mera gnistorna förgrenar
sig, desto större är kolhalten. Men om
gnistorna går ut i raka strålar av eld
utan att förgrena sig, visar detta att
bladet är gjort av smidesjärn och inte
av stål. Genom sådana enkla prov kan
man många gånger ta reda på vad saker
och ting är gjorda av.

Vi tillåta oss citera en av de små kul-
turhistoriska bilder författaren rullar

upp:

Är 1608 gjorde en engelsman vid namn
Thomas Coryate en resa till Italien. Un-
der resan förde han dagbok, där han
skrev ner allting som särskilt tilldrog
sig hans uppmärksamhet. Han har un-
derbara skildringar av palatsen i Vene-
dig, av de gammalromerska marmor-
templens skönhet och av Vesuvius”
skrämmande storhet. Men det var en
sak som förvånade Coryate mera än
Vesuvius och palatsen i Venedig.

På en sida i hans dagbok finner vi-
följande anteckningar:

”När italienarna äter kött, använder
de små grepar, gjorda av järn eller stål
eller ibland av silver. Det anses myc-

ENDAST EN
MASKIN ARBETAR

ense om att italienarna i alla fall var
bra enfaldiga, eftersom gaffeln var myc-
ket opraktisk att äta med.

Thomas Coryate diskuterade proble-
met med sina gäster och förklarade, att
det inte ansågs fint att äta kött med
fingrarna, eftersom folk inte alltid var
rena om händerna. Alla blevo häröver
övermåttan upprörda. Trodde Mr Cor-
yate, att folk i England inte brukade
tvätta händerna före måltiderna? Och
de tio fingrarna vi fått av naturen, var
de inte tillräckliga för oss? Måste vi
dessutom ha två konstgjorda fingrar?

Coryate måste försöka visa sig på sty-
va linan och visa hur lätt det i själva
verket var att hantera detta nya verk-
tyg. Men den första köttbit han tog
upp från tallriken gled av gaffeln och
ned på duken. Gästerna ville aldrig
sluta att skratta och skämta med honom,
och den stackars resenären fick sluta
upp att använda gaffel vid sina mid-
dagsbjudningar.

Det tog femtio år, innan gafflarna
kom på modet i England. Det finns
en historia om varför folk började an-
vända gafflar. Det sägs, att de kom i
bruk, när det blev modernt att bära vi-
da spetskragar. Dessa kragar satt i vä-
gen, när man skulle äta. De tvingade
upp hakan i luften och hindrade folk att
böja ned: huvudet. Det var som om hu-
vudet låg på en stor rund tallrik. Om
man har en sådan krage, är det givetvis
mera praktiskt att använda en gaffel
än att äta med fingrarna.

MODERN VERKSTAD

VAR MASKIN FÖR SIG
KOPPLAS AV ELLER PÅ

FRÅN
KRAFT-
VERKET

AA
ELEKTRISKA
LEDNINGAR

Maskinerna, män-
niskan och djuren

INS IRS SR
Maskinerna,
K. E’:s förlag:

Smith:
djuren.

Rowland och L. G.
människan och

Våra dagars civilisation har vuxit upp
med den moderna naturvetenskapen, och
ingen människa kan numera göra an-
språk på att vara bildad, om hon inte
också känner till något om naturveten-
skapen, framhålla författarna T. J. S.
Rowland och L. G. Smith i en på K. F:s
förlag utkommen bok.

I sin bok om ”Maskinerna, människan
och djuren” vill författarna inrikta bar-

nets intresse på fysikens och kemiens
områden. Behandlingen av ämnet gör
inte anspråk på att vara akademisk.

Författarna ha försökt att dela barnens
syn på livet, vilket för dem framstår
som en stor lek. Att lära borde vara
en trevlig sysselsättning, och en gemyt-
lig stämning har alltigenom bibehållits.
Innehållet är emellertid alltigenom ve-
derhäftigt. Boken är synnerligen lätt-
läst och på samma gång högst innehålls-
rik, och för den som inte är specialist
på allt vad till maskiner hör beredes här
tillfälle att i mycket stor utsträckning
och under gemytliga former få sina kun-
skaper kompletterade. — Översättningen
är i allo förtjänstfullt utförd, men
”ibland slumrar ju även den gode Ho-
merus”. Så t. ex. har översättaren, som
kanske inte är kemist till professionen,
i stället för mangansuperoxid råkat
skriva magnesiumdioxid. Lämpligast
hade ju varit att använda termen brun-
sten, liksom ammoniumklorid i detta
sammanhang med fördel kunde ha be-
nämnts salmiak.

+

Böcker som dessa ha en utomordent-
ligt stor uppgift att fylla, särskilt i vå-
ra dagar. För att över huvud taget den
jäktade nutidsmänniskan skall kunna få
tid och intresse över för att berika sitt
vetande på sådana områden, som ej di-
rekt tillhör hennes dagliga arbete och
närmaste ”intressesfär”, måste det fin-
nas böcker, som inom en begränsad ram
ger en vederhäftig och sammanfattande
framställning av större eller mindre om-
råden för vetenskaplig forskning, med
hänsyn tagen till den historiska utveck-
lingen. Men först och sist måste de va-
ra skrivna på ett intressant och med-
ryckande sätt, så att man läser dem mer
eller mindre som romaner. De här
nämnda böckerna få anses som goda fö-
reträdare för detta slag av litteratur.

INGEN REMTRANSMISSION

ELEKTRISKA

KABLAR I GOLVET

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1940-12/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free