ÅNGBILAR och O ANGEFLYG 15 blott här hemma i Sverige, utan även utomlands byggdes de första bilar- na och försöksflygplanen för ångdrift. Inom både tillämpningsområdena har ångan segt hållit sig kvar. Just nu går talet om, att det i U. S. ÅA. byggs jätte- lika ångflygmaskiner, liksom det är ett faktum att det både på kontinenten, i England och i Amerika tillverkas först- klassiga ångbilar både för last- och per- sontrafik. Vi se för vårt inre öga ångmaskinen som en tung och klumpig tingest, mind- re lämplig för snabba och lätta fordon. Kanske ha vi ärvt denna minnesbild från våra farföräldrar, från den tid, då vår första buss gick i trafik på Drottning- gatan i Stockholm. Den drevs med en pustande ångmaskin och gjorde på sin tid betydande intryck inte bara på gatu- beläggning och angränsande fastigheter, utan även i samtidens själar. Man var rädd för den, liksom man skojade med den.. Minnet av ”Bullerbusen” höll sig kvar lika länge och längre än remnorna, man skyllde den för i Drottninggatans husväggar. ”Bullerbussen.” Minnet av den första buss.r Skämtbid vid sekelskiftet'a av Osciur Andersson: : 4 TEKNIK för ÅLLÅ | Några decennier senare såg en betyd- ligt smäckrare och elegantare ångbil da- gen, för övrigt den första personbil; som tillverkats i vårt land. Den var betyd- ligt mera lyckad än ”Bullerbusen” och beredde säkert sin konstruktör, målar- mästaren Cederholm i Ystad, både nytta och nöje. Vare sig huvudstadsborna känt till Ystads försprång inom motorismen eller ej, så började de framåt sekelskiftet att rycka upp sig. När deras fantasi en gång blivit satt i rörelse, är det natur- ligt, att den inte skulle- hålla sig kvar i så jordbundna banor som skåningarnas. Hade man kuskat omkring i ångbil i Ystad på 1890-talet, så gällde det ing- enting mindre än ångflyg i Stockholm vid sekelskiftet. Det var ej fråga om något fantasifullt projekt utan fullaste allvar, och det var första gången i Sve- rige en flygmaskin kommit så långt som till byggnadsstadiet. Den ångmaskin, som drev propellrarna i vårt första för- söksflygplan, finnes ännu bevarad. Spe- ciellt ängpannan, som gjordes av tunna rör lagda i spiralslingor och som elda- Så Hr EES vär Ligg <A 7 t 2 = 2 / oRam Jörn A ? iCvde Uinge kvar i Stockholm. Av INGENIÖR Sven Sköldberg des med fotogen, var för sin tid ett litet tekniskt mästerverk. Motorn bestod av en 2-cyl. kolvmaskin (Se TfA nr 10). Se- dan ångan satt kolvarna i rörelse, rusade den till en kondensor, framställd av bladtunna slaglodlödda mässingsrör, där den förtätades till vatten, som pumpa- des tillbaka in i ångpannan, varför ma- skinen kunde gå länge på en liten vat- tenmängd. Men denna flygmaskin hade ett litet, men förargligt fel. Den kunde inte flyga! Detta var dock inte ångmaski- nens fel, utan berodde på, att dess upp- finnare, den driftige fabrikören C. R. Nyberg i Sundbyberg, inte förmått att lista ut hur ett flygplan skulle kunna stabiliseras. Om det bara gällt att framställa en tillräckligt lätt och kraf- tig motor, skulle han säkert ha lyckats flyga. Ångaggregatet vägde nämligen med full last av vatten och bränsle en- dast.c:a 3 kg pr hk, eller mindre än hälften av vad amerikanaren Wrights motor vägde, då han året därpå, d. v. s. 1903, för första gången lyckades flyga. Ångbilarna ha många fördelar. Ångmaskinen trängdes dock obevekli- gen åt sidan av förbränningsmotorn. Se- dan bröderna Wright omkring år 1908 fått en bensinmotor av europeisk kon- struktion från den berömde motorfabri- kanten Bollée i Paris, inverkade detta så fördelaktigt på deras prestationer, att flygtiderna med ett slag ej mindre än sextiofaldigades. När man: förut med omåttlig stolthet landat efter att ha lyc- - kats hålla sig i luften under hela två minuter, blev det nu möjligt att i flera timmar kretsa över flygfälten. Ångan syntes vid denna tid för flygets del vara ett avslutat kapitel. Däremot försvann den ej helt vad bilarna beträffar. Äng- drivna bilar: ha alltså oavbrutet tillver- kats sedan förra seklet, och de konkur- rera fortfarande med sina bensindrivna bröder. "Ett: sådant märke av ameri- kanskt ursprung är t.ex. ”Stanley”, som började att tylvgkas en år 1896. k Dénna bil. liksom så: gott: som alla ångbilar äro byggda enligt följande Ban SI