Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångbilar och ångflyg, av ingeniör Sven Sköldberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGBILAR
och
O
ANGEFLYG
15 blott här hemma i Sverige, utan
även utomlands byggdes de första bilar-
na och försöksflygplanen för ångdrift.
Inom både tillämpningsområdena har
ångan segt hållit sig kvar. Just nu går
talet om, att det i U. S. ÅA. byggs jätte-
lika ångflygmaskiner, liksom det är ett
faktum att det både på kontinenten, i
England och i Amerika tillverkas först-
klassiga ångbilar både för last- och per-
sontrafik.
Vi se för vårt inre öga ångmaskinen
som en tung och klumpig tingest, mind-
re lämplig för snabba och lätta fordon.
Kanske ha vi ärvt denna minnesbild från
våra farföräldrar, från den tid, då vår
första buss gick i trafik på Drottning-
gatan i Stockholm. Den drevs med en
pustande ångmaskin och gjorde på sin
tid betydande intryck inte bara på gatu-
beläggning och angränsande fastigheter,
utan även i samtidens själar. Man var
rädd för den, liksom man skojade med
den.. Minnet av ”Bullerbusen” höll sig
kvar lika länge och längre än remnorna,
man skyllde den för i Drottninggatans
husväggar.
”Bullerbussen.” Minnet av den första buss.r
Skämtbid vid sekelskiftet’a av Osciur Andersson: :
4 TEKNIK för ÅLLÅ |
Några decennier senare såg en betyd-
ligt smäckrare och elegantare ångbil da-
gen, för övrigt den första personbil; som
tillverkats i vårt land. Den var betyd-
ligt mera lyckad än ”Bullerbusen” och
beredde säkert sin konstruktör, målar-
mästaren Cederholm i Ystad, både nytta
och nöje.
Vare sig huvudstadsborna känt till
Ystads försprång inom motorismen eller
ej, så började de framåt sekelskiftet att
rycka upp sig. När deras fantasi en
gång blivit satt i rörelse, är det natur-
ligt, att den inte skulle- hålla sig kvar i
så jordbundna banor som skåningarnas.
Hade man kuskat omkring i ångbil i
Ystad på 1890-talet, så gällde det ing-
enting mindre än ångflyg i Stockholm
vid sekelskiftet. Det var ej fråga om
något fantasifullt projekt utan fullaste
allvar, och det var första gången i Sve-
rige en flygmaskin kommit så långt som
till byggnadsstadiet. Den ångmaskin,
som drev propellrarna i vårt första för-
söksflygplan, finnes ännu bevarad. Spe-
ciellt ängpannan, som gjordes av tunna
rör lagda i spiralslingor och som elda-
Så Hr
EES vär Ligg
<A
7
t
2
=
2
/ oRam
Jörn A
? iCvde Uinge kvar i Stockholm.
Av
INGENIÖR
Sven Sköldberg
des med fotogen, var för sin tid ett litet
tekniskt mästerverk. Motorn bestod av
en 2-cyl. kolvmaskin (Se TfA nr 10). Se-
dan ångan satt kolvarna i rörelse, rusade
den till en kondensor, framställd av
bladtunna slaglodlödda mässingsrör, där
den förtätades till vatten, som pumpa-
des tillbaka in i ångpannan, varför ma-
skinen kunde gå länge på en liten vat-
tenmängd.
Men denna flygmaskin hade ett litet,
men förargligt fel. Den kunde inte
flyga! Detta var dock inte ångmaski-
nens fel, utan berodde på, att dess upp-
finnare, den driftige fabrikören C. R.
Nyberg i Sundbyberg, inte förmått att
lista ut hur ett flygplan skulle kunna
stabiliseras. Om det bara gällt att
framställa en tillräckligt lätt och kraf-
tig motor, skulle han säkert ha lyckats
flyga. Ångaggregatet vägde nämligen
med full last av vatten och bränsle en-
dast.c:a 3 kg pr hk, eller mindre än
hälften av vad amerikanaren Wrights
motor vägde, då han året därpå, d. v. s.
1903, för första gången lyckades flyga.
Ångbilarna ha många
fördelar.
Ångmaskinen trängdes dock obevekli-
gen åt sidan av förbränningsmotorn. Se-
dan bröderna Wright omkring år 1908
fått en bensinmotor av europeisk kon-
struktion från den berömde motorfabri-
kanten Bollée i Paris, inverkade detta så
fördelaktigt på deras prestationer, att
flygtiderna med ett slag ej mindre än
sextiofaldigades. När man: förut med
omåttlig stolthet landat efter att ha lyc-
- kats hålla sig i luften under hela två
minuter, blev det nu möjligt att i flera
timmar kretsa över flygfälten. Ångan
syntes vid denna tid för flygets del vara
ett avslutat kapitel. Däremot försvann
den ej helt vad bilarna beträffar. Äng-
drivna bilar: ha alltså oavbrutet tillver-
kats sedan förra seklet, och de konkur-
rera fortfarande med sina bensindrivna
bröder. "Ett: sådant märke av ameri-
kanskt ursprung är t.ex. ”Stanley”,
som började att tylvgkas en år
1896. k
Dénna bil. liksom så: gott: som alla
ångbilar äro byggda enligt följande
Ban SI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>