Modern ångdriven bil med +4-cyl, 120 relativt få flygkilometer måste däremot en förbränningsmotor anses utsliten och så har den under sin livstid måst under- gå omborrningar och dyrbara justerin- tas vid ångdrift bli betyligt mindre och amorteringstiden betydligt längre. När tiden är mogen för direktflyg, t. ex. New York—Moskva, komma vi alltså att få en möjlighet att närmare beskåda en ”ångclipper”, om dess chefs- Pilot gör sig det omaket att gå under gar. Kostnaderna på detta konto vän- ; Fart 150 km/tim. hk kolvångmaskin. molnen eller om han passerar vårt Iand. Att höra den kommer däremot att bli "betydligt svårare, ty ångmaskinen plö- jer lufthavet i det närmaste ljudlöst. Härmed är också till slut en av ångfly- gets största fördelar nämnd. Det är denna egenskap att arbeta ljudlöst, som gör att man just i krigstider följer de nyheter, -som framkommer från detta konstruktionsområde, med särskilt stort intresse. . Sven Sköldberg. med blo Rs : Att elektroner, som strömma genom en kristall, kunna göras synliga, är kanske icke bekant. Tack vare en av tysken R. W. Pobl "uppfunnen metod kan ran 7 emellertid göra detta och på så sätt de- monstrera den "elektriska strömmen. Experimentet tillgår på-så sätt, att en smält enkelkristall av kaliumklorid pla- ceras mellan tva metallspetsar mejlar vil- ka en spänning om 300 volt bålles. Om nu kristallen "Uppvärmes, så synes ett. blått-moln vandra in i kristallen från ka- Elektronerna kunna ses tta ögat! Tack vare de Fysikaliska verkstäderna i Göttingen kan experimentet nu lätt ut- föras delst för änd målet konstruerade Sanordningar: Det kan utföras på två sätt. I det första lagras kristallen mellan två med spetsar försedda hållare. Kristallen sUuppvärmes , medelst en bunsenbrännare, ; som måste placeras så, att lågan bestry- ker: kristallen. Därvid måste tillses, att inte kristallen börjar smälta genom för Ccstark hetta. Ng s "Vid det andra exnerimentet upphettas toden. Den blå färgen uppstår genom att i kristallen, 'som hålles i en särskild hål- K. Lal. RN 3 5 ET CSA i gittret befintliga. D i ade sig på kaliumatomerna, vilket är ett tec=" ken på elektronernas vandring, som-ut-. går från katoden. Öm/man nt ändrar po-: lariteten,, får man se hur:molneti drar Hig. ; tillbaka och att ett annat vandrar in i ; kristallen från motsatta elektradspetsena —, - 6 TEKNIK för ALLA NN dJare;jA en; elektrisk ugn; På grund av den jämna ”Kettan, lyckas detta experiment utmärkt. Särskilt kan. ele 3 ; vandring iakttagas mycket tydligt, sedan SN ELSE Sr MR ger or SR FF arr så - FR Ean; elektronernas åter-- Det gåtfulla <NYLONET<: I decembernumret av den i vanliga fall sakliga och korrekta tidningen Färgeriteknik hitta vi denna godbit: Nylon — en svensk uppfinning ”Enligt meddelande i dagspressen (G. P.) skall det nya syntetiska fibermate- rialet Nylon vara en svensk uppfinning, som erbjöds Sverige för ett år sedan. U. S. A. har tagit hand om idén och blir därigenom oberoende av Japan. Göteborgs-Postens korrespondent i London meddelar den 6 november i hu- vudsak följande. För omkring ett år sedan såg jag på Svenska Handelskammaren här i London några par silkesstrumpor av ett alldeles nytt material demonstreras. "Uppfinna- ren försäkrade, att hans uppfinning skulle komma att revolutionera hela in- dustrien på området. Patentet erbjöds Sverige, men jag har mig icke bekant, hur det gick med den saken. Korrespondenten har nu erfarit, att uppfinningen håller på att infria de löf- ten, den tidigare gav. U.S. A. har tasit fasta på idén och ytterligare utvecklat den i syfte att göra Förenta Staterna oberoende av den japanska silkeexpor- ten. Om idén håller vad den lovar. kom- mer detta att bli förödande (?) för Ja- pans finanser och likaså för den del av trämasseindustrien, som existerat på att framställa konstsilke. Det nya materialet, Nylon, fram- ställes ur stenkol, vilket både USA och England har riklig tillgång på.- Förra året visades mig fina trådar av Nylon, långt finare än både konstsilke och äkta silke. Nylon är dessutom omkring sex gånger så starkt. När trådarna utsattes för tänjning, vore de elastiska liksom gummisnodder, varför materialet är sär- skilt lämpliot för framställning av strumpor. USA provar nu Nylonet för en kanske vida viktigare produktion, nämligen för fallskärmar åt flygvapnet. Skulle silkeimporten från Japan avstän- gas t. ex. till följd av krig, så är det ju av utomordentligt stor vikt för USA att erhålla en ersättning för flvovapnets be- hov. Tyskland, Italien, USA, Sverige och andra länder använda nu konstsilke av trämassa, men om Nvylonet består provet, "blir "det ett mycket bättre surro- gat. ; = Ar Nylon användes. även för en mängd andra. ändamål än strumpor och fall- skärmar. Nya patent sökas så gott som dägligen. ” NG 3 - vä $ Så långt: korresnondenten, skriver Färgeriteknik och tillägger: 3 > Att ett syntetiskt fibermaterial, Ny- lon, funnits sedan någon tid tillbaka ha vi vetat. Det skulle vara roliot att få veta, om uppfinningen verkligen är svensk, om den -erbjudits Sverige och z 6 H> med vilket resultat: ' SR I Som även den yngste bland FfA:s lä- sare vet, uppfanns-Nylonet för flera år sedan 1-USA av den mycket kända fir- Man Du Pont de Nemours i Wilmington, Delaware; och det är alldeles riktigt, 1; att"det mer och mer ersätter natursilket. Uppfinnaren på Svenska Handelskam- maren får nog G. P. ta” på sitt ansvarl PAR, z Äv Rv AA de