£/ ANT i CR SE Icke alla amatörer, som arbeta med småbildskameror, torde veta, att deras bilder först genom pro- Jektion komma till sin fulla rätt. Vid projektionen framträda bil- derna plastiskt och naturtroget. Alla små detaljer, som i det lilla originalet knappast märkas, dyka Bygg en APPAR upp och ge liv åt bilden. En an- nan stor fördel är, att flera perso- ner samtidigt kunna njuta av att se på bilderna, som vid förevisningen på den vita duken kunna ges god- tyckligt format. En sannskyldig filmförevisning kan alltså ges utan några större omkostnader. Den film, som förevisas, måste vara positivt kopierad precis som en vanlig papperskopia. Den från kameran tagna filmen måste såle- des framkallas på vanligt sätt, var- efter filmen — negativet — kopie- ras på en annan film, varigenom positivet erhålles. Just för denna procedur har den här nedan be- skrivna apparaten konstruerats, och den är avsedd för kopiering av 39 mm kinofilm, som användes bl. a. i de populära ”Leica”-kameror- na. Kopieringsapparatens kon- struktion och tillverkning. Kopieringsapparatens använd- ningssätt visas på fig. 1. Filmen, på vilken den positiva kopieringen skall ske, är inlagd i ett speciellt filmhus — fig. 2 — och den nega- tiva filmremsan är isatt i en un- derliggande kopieringsram med glasfönster. Lamphuset nederst — vari monterats en 60 watts opal- glödlampa — levererar det erfor- derliga ljuset som kontrolleras me- delst en på sidan monterad ström- brytare. Först inställes alltså den negativa filmen, så att önskad bild framträder i glasfönstret. När det- la skett, placeras filmhuset med däri inlagd ljuskänslig film på sin plats över negativet, och lampan i apparaten tändes. Hur lång tid lampan skall våra tänd, måste man taga reda på genom experiment. I allmänhet räcker det med några få sekunder. Efter det bilden färdig- kopierats, flyttar man filmhuset över till den andra bredvidliggande filtplattan. Nu kan ljuset tändas och en ny bild inställas i glas- fönstret. Den ljuskänsliga filmen måste naturligtvis också matas fram. Kopieringsarbetet skall, som framgår av ovanstående, ske i ett mörkt rum med eventuellt en röd mörkrumslampa som enda ljuskäl- la så att den ljuskänsliga filmen ej AT FÖR tar skada vid filmhusets flyttning från och till negativet. Medan film- huset vilar på filtplattan, kan man dock, utan fara för att skada fil- men, tända kopieringsapparatens lampa, så att inställningen av en bild underlättas. Man kan börja bygga apparaten med tillverkning av lamphuset. Detta göres av vanlig tunn järnplåt eller 4 mm tjock plywood och bör vara c:a 130 mm i fyrkant och 510 mm långt. Lamphuset skruvas fast vid en 310 mm lång bräd- eller plywoodbit, och ett fyrkantigt fönster upptages enligt skissen. På botten monteras en fotlamphållare för glödlampan, och en strömbry- tare skruvas fast på en av yttersi- dorna. Till ledning användes 2x 0,75 kvmm R.V.G. eller gummika- bel. Lamphuset kan målas i vilken färg som helst utvändigt, men in- vändigt måste svart, matt färg an- vändas. Kopieringsramens konstruktion är mycket enkel så som bilderna på fig. 2 visa. Ramplattan göres av c:a 22 mm tjockt trä, varefter kantlisterna stiftas fast på sina platser. De båda fälten, passande filmhuset, beklädes med c:a 2 mm tjock filt, och på det till höger syn- liga fältet inpassas ett litet glas- fönster som tillverkats enligt mått- uppgifterna på fig. 5 till vänster. Glasfönstret monteras på sin plats