Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varmluftsmotorn som drives av en ljuslåga, av Mr Hobby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARMLUFTSMOTORN
"Detsamma gäller när cylindern efter en
Varmluftsmaskinen har modiga 100 år
på nacken, Engelsmannen George Cayley
föreslog redan år 1807 en dylik, och den
skotske Robert Stirling kon-
struerade år 1816 en sluten varmluftsma-
skin, som: trots förtjänster icke
väckte någon uppmärksamhet — åtmin-
stone inte under hans livstid. John
Ericsson konstruerade emellertid år 1823,
i lycklig okunnighet om dessa försök, en
varmluftsmotor. I Teknik för Alla n:r
6 detta år publicerades en mycket intres-
tant artikel om den store svenske upp-
finnaren och hans varmluftsmaskiner.
prästen
sina
Den här redan beskrivna varmluftsmo-
torn är inte avsedd för praktiskt bruk,
utan rätt och slätt för experiment och för
att visa, att en vanlig ljuslåga direkt kan
sätta en relativt stor maskin i arbete.
Ty maskinen går faktiskt, och det utan
att vare sig ånga driver kolven eller någ-
ra explosioner förekomma i cylindern!
Lilleputtmotorns arbetsprincip framgår
av skisserna på fig. 1. Den översta bilden
visar första takten — insugningsslaget —
då ventilluckan öppnas och den heta luft-
strömmen från stearinljusets låga insuges
i cylindern. Bilden nederst visar andra
takten — det egentliga arbetsslaget — då
ventilluckan är stängd och kolven drages
tillbaka i pilriktningen tack vare att den
insugna heta luften avkyles av de kalla
cylinderväggarna och således sammandrar
sig. Motorn erhåller alltså sin kraft ute-
slutande på grund av det vakuum, som
bildas inuti cylindern vid den svalnande
luftmassans sammandragning. Det säger
ju sig självt, att den utvecklade kraften
ej blir så stor. Den räcker i själva ver-
ket nätt och jämnt till att hålla maski-
nen i gång. Detta är också anledningen
till att alla detaljer, som äro rörliga, mås-
te tillverkas med största noggrannhet, så
att friktionen nedbringas till ett minimum.
Vid den allra minsta icke nödvändiga
tröghet kan maskinen helt enkelt inte gå.
24 TEKNIK för ALLA
f
En relativt lättgjord
experimentmodell,
som Ni kommer att
få mycket glädje av.
LAGREN GÖRAS
AV MJUK MÄSSING
OCH LÖDAS FAST
På SINA PLATSER >
stund blir uppvärmd, ty då kan luften
inuti densamma ej bli avkyld, och inget
vakuum uppstå. Önskar man därför, att
motorn skall arbeta under längre tid, kan
man omge cylindern med en kylmantel,
varigenom kylvatten ledes.
Första arbetet med motorns byggnad
består i tillverkning av stativet eller bäd-
den på fig. 2. Som synes av inlednings-
figuren, är detsamma avsett att monteras
på en fotplatta av trä. Stativets sido-
stycken samt mellanstaget göras av c:a.
2 mm tjock mässingsplåt. Den i vinkel
böjda kanten förses med ett par eller tre
skruvhål för stativets fastskruvande vid
träplattan, och mellanstaget lödes fast på
den enligt fig. 2 markerade platsen. De
två på figuren markerade skruvhålen för
ventilfjädern kunna borras senare. Vev-
axellagren på stativet göras av massiv
mässing och lödas fast på angivna ställen.
Lagerytorna filas och finjusteras sedan
stativet monterats på träplattan och vev-
axeln är färdig för passning.
Tillverkning av cylindern samt tillhö-
rande delar är ett något mera invecklat
arbete. Fig. 3 visar alla detaljer med
måttuppgifter. Materialet till cylindern
utgöres av 35 mm /& mässingsbult, som
svarvas ner till en diameter av 33,25 mm,
så att gängning för cylinderlocket kan ske
med 1” snitt för rörgängor. Cylinder-
diametern är 25 mm, och arbetet med cy-
lindersvarvningen måste utföras med om-
sorg, så att väggarna bli absolut blanka
och jämna.
Cylinderlocket svarvas i likhet med cy-
lindern av massiv mässing. Den yttre dia-
metern kan vara omkring 45 mm, och in-
sugningsöppningen göres enligt uppgif-
terna på fig, 3. Gängningen utföres så
noggrant som möjligt, så att passningen
på motsvarande cylindergängning. blir så
god som möjligt. För att tätningen skall
bli fullgod, kan man anbringa en tunn
asbest-grafit packning mellan cylinder-
lock och cylinder.
Ventilluckan göres lämpligast av mjukt
smidesjärn enligt uppgifterna på fig. 3
nederst till höger. Den fästes medelst
två med ”öron” försedda lager vid cylin-
derlocket, och av största vikt är, att ven-
tilluckan tätar med absolut precision mot
cylinderlockets anläggningsyta. VWVentil-
luckans axel göres av 3 mm / silverstål,
och den på ena axeländen sittande ven-
tilarmen göres av mässing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
