George Selwyn, ”den evige coronern i London” är identisk med biskop Selwyn, författare till en mängd dammiga vo- lymer, och miss Cleveland var en känd författarinna på den tiden. Daisy var en av gästerna i Woodside Villa under Edisons besök där. EDISON Av alla de män, som under gångna årtusenden gjort betydan- de insatser inom teknik och in- geniörkonst, är ingen så känd i vår tid över hela världen som Thomas Edison. Han har bli- vit en nästan legendarisk figur och ibland har man till och med gått så långt att man tillskrivit ho- nom uppfinningar, som han bevis- ligen aldrig haft någonting att gö- ra med. Hans insats är emellertid tillräckligt stor ändå utan extra på- häng. Om man betänker, att Edi- son praktiskt taget själv skaffade sig all den kunskap, som behöves för att kunna syssla med tekniska problem och således i allt väsent- likt saknade skolkunskaper, som stod hans samtida uppfinnare till buds, skulle man ju kunna ställa den trågan: Vad skall vi då med teknisk undervisning och utbildning att göra? Vi måste emellertid tän- ka på, att tekniken och ingeniörs- vetenskapen allteftersom framste- gen avlösa varandra blir mer och mer komplicerad och att ett syste- matiskt forskningsarbete numera träder i förgrunden och så få vi inte heller glömma att Edison som människa, uppfinnare och forskare är en sällsynt företeelse. Bortsett från hans intelligens, hans uppfin- ningsrikedom, hans företagsamhet och andra egenskaper torde nog ändå den mest utmärkande egen- skapen hos honom ha varit hans konsekvens, som tog sig uttryck i att försöka a Il I t, att icke låta något vara oförsökt. Det finnes en mängd exempel på detta under hans rika uppfinnarliv. Edison till- hörde också den ävenledes myc- ket sällsynta uppfinnartyp, som på sina uppfinningar förtjänade pen- gar, hade förmåga att förvalta och använda dem på nya arbeten för att förtjäna ändå mera och på så sätt ständigt investera sitt eget ka- pital för att kunna uträtta ännu mera arbete. Om Edison kan sägas detsamma som sagts om bröderna John och Nils Ericsson, att deras väg genom arbete och möda till framgång och oförgätligt rykte står öppen för varje infelligent yngling, som vill sträva att göra insatser till mänsklighetens gagn. Menlo Park, New Jersey. SÖNDAGEN DEN 12 JULI 1885. Vaknade 5.15 fm. Jag fick solskenet i ögonen. Vände ryggen åt det och försökte på nytt för- sjunka i glömska. Lyckades. Vaknade klockan 7 fm. Tänkte på Mina, Daisy och mamma G. Samlade dem alla tre i min tankes kaleidoskop för att få en kombination å la Galton”). Tog Mina som utgångspunkt och för- sökte förbättra hennes skönhet genom att ta bort och lägga till vissa drag lå- nade av Daisy och mamma G. — ett slags Rafaelskönhet. Fördjupade mig för mycket, tankarna började vandra och jag somnade på nytt. +<) Francis Galton, känd engelsk läka- re och ärftlighetsforskare. Edison vid tiden för dagbokens skrivan- de. - Nedan: prov på hans handstil. Överst: början av dagboken och därun- der brev rörande den av honom uppfun- na kineto-fonografen, en föregångare till våra dagars talfilm. Hucet 2 no ÅS P IR. ng Micke uhsek JNA am able anm ; EE an AHelabke Jhe och ors p. ; Yeo bfied for Mor task. Par a Ifaanry Slamdgovmd and He ex etplion of opporlasdies which Mi WHickoom har hag on Be frata ot Re wok- e Emdörstian came pecudianty wefP omaa AQ Edios TEKNIK för ALLA 5