Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 dagar med Edison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vaknade 8.15 fm. Stark klåda i hu-
vudet. Massor av vitt, torrt mjäll —
vad är egentligen mjäll för någonting?
Kanske är det dammet från all den
torra litteratur, som nu senast stoppats
i min skalle. Det vandrar. Sprider sig
över hela; min rock. Måste läsa om det
i Encyklopedin.
+
Den feta cigarr, som jag alltid hål-
ler i munnen, har vanställt min över-
läpp. Den har fått en slags Havanna-
kurva.
xx
Det kom just för mig att hjärnan lika
väl som magen kanske smälter vissa de-
lar av maten, låt oss säga den eteriska
delen. Kanske är mjäll en utsöndring
från hjärnan — mängden av detta äm-
ne kunde vara proportionell till hur
mycket böcker man läser. En tysk bok
om metafysik skulle sålunda med lätt-
het förstöra en hel kostym.
+
Efter frukosten började jag läsa
Hawthorne’s ”English Note-Book”.++)
Har inte någon hög tanke om den.
Kanske är jag en litterär barbar och
ännu inte tillräckligt bildad för att
uppskatta god litteratur. Hans bok be-
står till nittio procent av beskrivningar
av gamla kyrkor och kyrkogårdar och
”coroners”.") Han och Geo. Selwyn
borde ha blivit utnämnda till ”coroners”
på livstid i London.
I boken funnos följande två saker,
som voro bra:
Hawthorne visar lilla Rose Haw-
thorne en stor, levande hummer; säger
henne att det är en mycket ful tingest,
som biter alla — varpå hon frågade ho-
nom ”om den första hummer, som Gud
skapade bet honom” — samt vidare:
”Andarnas land ligger bortom sannin-
gens domsrätt”.
&
Jag tror att fräknar i skinnet bero
på något slags järnsalt; de framträ-
da i solsken, därför att detta reducerar
dem från en högre till en lägre grad
av oxidering. Kanske kunde dessa
skönhetsfläckar avlägsnas genom be-
handling under någon tid med en kraf-
tig magnet och lämpliga kemikalier.
3
Dot är mycket upptagen med att ren-
göra vår döva och stumma papegojas
bur. Hon har stoppat i den tontals med
matvaror utan att någonsin få ett ljud
ur den. Fågeln är tystlåten som en sta-
++) Nathaniel Hawthorne, berömd
amerikansk författare.
+) Coroner, ämbetsman, som i Eng-
land och Amerika har till uppgift att
fastställa dödsorsaken hos personer
som avlidit under misstänkta omstän-
digheter.
6 TEKNIK för ALLA
ty och har förmåga att producera spill-
ning som en hel hjord av bufflar.
I dag är det den vackraste dagen på
hela denna sommar, varken för varm
eller för kylig. Den står på höjden av
fulländning — en paradisisk dag.
En fin dag. för en änglarnas pick-
nick. De kunde luncha på doften av
blommor och nyskuret hö, dricka luf-
tens dagg och dansa till ljudet av sur-
rande bin.
Man kan föreställa sig Platons själ
sittande grensle på en fjäril och svä-
vande omkring i Menlo Park med en
lunchkorg.
Naturen är på något sätt tvungen
att le.
Holzer har en liten hund, som just
kom in på verandan. Hunden var lika
dyster i ansiktet som en byst av Dante,
men den viftade oupphörligt på svan-
sen. Detta är tydligen hundens sätt att
skratta.
Jag undrar om hundar någonsin gå
fram till blommor och lukta på dem.
Jag tror inte det. Blommor voro aldrig
avsedda för hundar och kanske bara
indirekt för människor. Darwin har
tydligen rätt. De pynta sig för att
verka tilldragande på insekterna, som
äro transportmedlen för deras frömjöl
— last av frömjöl via bi-linje. Det
finns ett humlebo någonstans i närhe-
ten av denna veranda; en av humlorna
kom flera gånger alldeles nära mig. På
grund av en viss (genom experiment
förvärvad) erfarenhet då jag var liten
pojke, kan jag inte finna något nöje i
att iakttaga denna beväpnade blomster-
tjuvs flygningar.
Ät middag klockan 3 em. Resterna
av en kyckling, rispudding — jag äter
för fort. Klockan 4 kom Dot med sin
häst ”Colonel” och tog mig ut på en
ridtur. Vackra vägar; såg ett område
på 10 acres med odlade hallon.
Dot säger att hon tänker skriva en
roman; att hon redan börjat med en.
Hon har omdöme för en flicka på 16,
fast hon bara är 12. Vi redo genom
staden Metuchen, som är uppkallad ef-
ter en indiansk hövding. De kallade
honom Metuchen, ”hövding över kullar-
na”, därför att landet är kuperat.
Dot skrattade hjärtligt, när jag sade
henne att en kyrka var en himmelsk
brandstege.
x
Ätervände från ridturen kl. 5 em och
började läsa korta skisser av Macauleys
(sic!), Sydney Smith’s, Dickens” och
Charlotte Brontö”s liv.+)
+) Thomas Macaulay, berömd eng.
historiker; Charlotte Bronté, författa-
rinna till romanen ”Jane Eyre”.
Macauley var bara fyra år när han
redan läste allt; i sina barnsliga sam-
tal talade han som en bok. När han var
5 år spillde en dam hett kaffe på hans
ben. Efter en stund frågade hon ho-
nom om det ännu gjorde ont.
Han svarade: ”Min fru, plågan har
avtagit”.
Macauleys mor måtte ha byggt upp
hans hjärna flera år innan hon skapa-
de hans kropp. Sidney Smiths snille-
blixtar äro fulländade. Att kalla dem
ordlekar vore litterär hädelse. De äro
vandrande ”jud-veler” = (siec!), som
komma att vandra i all evighet genom
det tryckta ordets värld.
Tycker inte om Dickens. Vet inte
varför. Någon gång senare skall jag
lägga upp hans verk i min litterära
källare. Charlotte Bronté liknade De
Quincy.""). Vilket trevligt äkta par de
skulle ha varit. Jag måste läsa ”Jane
Eyre”.
Spelade litet piano. Det är väldigt
ostämt. Två tangenter äro stumma.
Dot läste just upp för mig utkastet
till sin blivande roman. Den tycks
bygga på ett tvångsäktenskap som mo-
tiv.
Jag sade henne att om hon skildrade
ett äktenskap skulle hon lägga in mas-
sor av elände i det.
Det skulle göra det realistiskt.
&
På tal om realism i målarkonsten be-
rättade Steele Mackaye vid en middag,
som han gav för H. H. Porter, William
Winter och mig själv, för oss om en
definition på modern realism, som nå-
gon fransman, vars namn jag glömt,
hittat på: ”Realism — det är en smut-
sig, långhårig målare, som sitter på
huvudet på en Shakespearebyst och må-
lar ett par gamla stövlar nedsmorda
med dynga”.
x&
Mitt samvete tycks ha glömt att det
är söndag. Det måste vara täckt med
en sorts irreligiös skorpa. Om jag inte
vore så döv kunde jag gå i kyrkan och
få den borttagen eller åtminstone nå-
got uppluckrad. Jag har syndat — jag
skall läsa den nya bibelöversättningen.
Holzer tänker använda gamla labora-
toriet för att utkläcka kycklingar på
artificiell väg i en elektrisk äggkläck-
ningsmaskin. Han är mycket entusias-
tisk. Gav mig alla detaljer. Han är en
mycket tålmodig och omsorgsfull ex-
perimentator. Tror han kommer att
lyckas. Där i gamla laboratoriet lycka-
des allting. ;
(Forts. sid. 31.)
xx) Thomas De Quincey, förf. till
”En opiumätares memoarer”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
