Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla: Kolgas och vedgas, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GCengas för alla:
KÖOLGAS oc VEDG ANN
Av civilingenjör TORE PORSANDER
Skillnaden mellan kolgas och vedgas
är principiellt ingen alls, eftersom de
framkommit genom samma slag av ke-
miska processer. De kunna båda ersät-
tas med ordet generatorgas, alltså just
den gas, som erfordras för motorns
drift och som vi stiftat bekantskap med
i tidigare artiklar. Med kolgas menas
därvid en generatorgas, som alstras i
en kolgasgenerator och med vedgas en
generatorgas, som alstrats i en vedgas-
generator. Betrakta vi dock de båda
gaserna i det ögonblick, som de träda ut
ur sina respektive generatorer, kan i
allmänhet en viss skillnad erhållas. Ved-
gasaggregatet är betydligt känsligare
beträffande anpassningen mellan aggre-
gatets storlek och motorstorleken. Är
denna anpassning utförd rätt, så att
lämplig temperatur verkligen erhålles
inuti fyren i vedgasgeneratorn, blir den
erhållna vedgasen av mycket god kva-
litet och skiljer sig praktiskt taget ej
från sammansättningen av kolgasen,
frånsett en viss halt av vattenånga,
som dock borttages vid gasens vidare
passage genom renarsystemet. Är där-
emot anpassningen mindre god, kan man
icke undvika, att en del fria syror, tjär-
ämnen, hartsämnen m. m. följa med
generatorgasen ut i renaresystemet och
kanske till och med delvis ända fram
tis motorn, som därvid på ganska kort
tid kan försämras.
Man kan ju säga, att kolgasgenera-
torn arbetar med en förädlad form av
vedgasgeneratorns bränsle. Tjärämnen
och syror ha redan försvunnit i och med
kolningen, och återstoden, kolbränslet,
består av rent kol. I vedgasgeneratorn
har kolningen flyttats in i själva gene-
ratorn, vilket förklarar, varför en ved-
gasgenerator till sin konstruktion är be-
tydligt mer komplicerad än en kolgas-
generator. Likaså måste själva renare-
systemet i ett vedgasaggregat bli mer
omfattande än renaresystemet i ett kol-
gasaggregat. Härigenom blir å andra
sidan kolgasaggregatet mera känsligt
för orent bränsle, d. v. s. ofullständigt
kolade kolstycken, där fortfarande en
del tjärämnen finnas kvar. Det van-
liga renaresystemet för kolgasen har
ingen möjlighet att befria gasen från
dessa föroreningar, då det ju icke heller
är konstruerat med tanke på, att dylika
föroreningar skola kunna komma med.
En annan principiell skillnad mellan
kolgasgeneratorn och vedgasgeneratorn
8 TEKNIK för ALLA
fe
Detta är sista Grtölreln
L denna serie. Tidigare
artösdar voro in Aredla IL
n:ris 8, 9, Il och 12 i; år.
NN &/
ligger i den olika förbränningstempera-
turen i själva fyren. I kolgasgeneratorn
räcker det, om temperaturen inuti fy-
ren tillåter en ordentlig förbränning
med efterföljande reduktion av den bil-
dade koldioxiden till koloxid. I vedgas-
generatorn är fordringarna betydligt
större. Här måste temperaturen vara
så hög, att alla tjärämnen fullständigt
förbrännas liksom alla hartser och sy-
ror, som ju alltid finnas med i själva
veden. Härigenom ombildas dessa olika
ämnen till brännbara gaser, som bilda
ett verksamt tillägg till gengasen. Är
däremot denna förbränningstemperatur
)
= ME lif
SIN ST
CA
; 4
PR -
NSL LÅ
/
/
NW
Fe
VAN
S
BG
UN
= J///h:
AS
SÅ
N
N
(FANS
/
og
Zz
AN
H[-
Z
M
|
2
(AN
Oo
iu
Fig. 1.
icke tillräckligt hög, uteblir denna för-
gasning, och tjäran stannar kvar i ge-
neratorn eller ger sig delvis med ut i
renaresystemet. I båda fallen kommer
den att vålla mycket ohägn och ställer
till en hel del extra besvär för föraren.
Det är således tydligt, att ett val av
lämplig vedgasgenerator kräver en hel
del omtanke. Det är en ganska vanlig
föreställning hos många gengasförare,
att tar man bara till aggregatet så stort,
att det med säkerhet räcker till under
alla förhållanden, så är problemet löst.
Det visar sig dock ganska snart, att
man ej kan resonera på det sättet. En
för stor vedgasgenerator till en viss
motor är lika olämplig som en för liten
generator. Med begreppet för stor ge-
nerator menas därvid icke de rent yttre
dimensionsförhållandena, utan begrep-
pen för stor eller för liten måste hän-
föras till förbränningsrummets och luft-
intagets dimensioner. Äro dessa dimen-
sioner för stora, blir följden den, att
lufthastigheten genom fyren blir för låg,
varvid temperaturen sjunker, tjäran
stannar oförbränd kvar inuti generatorn
och hela aggregatet furigerar ganska
dåligt för att icke tala om, att motorn
utsättes för onormala slitageförhållan-
den. Är aggregatet å andra sidan för
litet, kommer visserligen förbrännings-
temperaturen inuti generatorn att bli
fullt tillräcklig, men den alstrade gen-
gasmängden blir i stället för liten för
motorns behov, varvid kraften och acce-
lerationsförmågan minskar hos bilen.
Om det alltså gäller, att till en viss
bil inköpa ett lämpligt vedgasaggregat,
och om man därvid icke själv har möj-
lighet att avgöra det viktiga anpass-
ningsproblemet, gör man nog klokast i
att välja just det aggregat, som är till-
verkat för just den vagnen. Därmed
skall naturligtvis icke menas, att andra
aggregat kunna vara olämpliga. Men
det torde vara ganska självklart, att
ett aggregat, konstruerat för en viss
bil, också har blivit betydligt mer ingå-
ende utprovat i samband med just den-
na biltyp, varför man har all anledning
att förutsätta, att anpassningen skall
vara den bästa möjliga.
Kolgasaggregatet.
I en föregående artikel i denna se-
rie ha vi redan stiftat bekantskap med
kolgasgeneratorn enligt fig. 1, som vwi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
