Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gengas för alla: Kolgas och vedgas, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sar en mycket schematiserad form av
en dylik generator. Samma princip
återfinnes på praktiskt taget alla kol-
gasgeneratorer med få undantag. Detta
system för luftens intagning i gene-
ratorn kalla vi omvänd förbränning,
varvid menas, att luftens gång genom
fyren är helt motsatt luftens gång ge-
nom till exempel en vanlig kamin.
Några willverkare tillämpa ett annat
system, som vi kalla horisontell förbrän-
ning, där, som namnet antyder, luften
tages in rakt från sidan i generatorn
och sedan får passera horisontellt ge-
nom generatorn.
Vi ha sett, att i denna generator fin-
nas två zoner, nämligen förbrännings-
zonen, i vilken kol och luftens syrgas
tillsammans bilda koldioxid, samt reduk-
tionszonen, i vilken koldioxiden omvand-
las genom reduktion till koloxid.
I hela gengasaggregatet kan man all-
tid särskilja olika huvuddelar, nämligen:
1) Gasgeneratorn,
2) Kylarsystemet,
3) Renarsystemet,
4) Gasblandare med regleringsanord-
ningar,
5) Fläkt.
Beträffande fläktsystemet kan man
hos olika aggregat särskilja två utfö-
ringsformer, nämligen tryckfläkt och
sugfläkt. Fläkten är uteslutande till
för uppeldningen av generatorn innan
alltså motorn gått igång och själv kan
sörja för draget genom fyren. Tryck-
fläkten placeras därvid framför gene-
ratorn i luftpassagen räknat, varvid
den får trycka luft in genom genera-
torn. Sugfläkten placeras däremot i
närheten av motorn, alltså efter gene-
ratorn, också i luftpassagen räknat,
varvid den i stället får suga luft ge-
nom generatorn. Som exponenter för
de båda systemen återge vi här prin-
cipskisser över dels Svedlundsaggregatet
(tryckfläkt), — dels Gragasaggregatet
(sugfläkt), i fig. 2 och 3.
"Av dessa bilder framgår även place-
ringen av de olika huvuddelarna i gas-
ledningen. Kylarsystemet utgöres av
rörkylare eller radiatorkylare, varige-
nom gengasen nedkyles till en för renar-
na ofarlig temperatur. En intressant
detalj hos Svedlundssystemet utgöres av :
ångpannan, varigenom erhålles en reg-
lerbar vattenångtillsats till fyren. Vi
ha tidigare sett, att denna vattenånga
på ett verksamt sätt kan bidraga till
gengasens brännbara beståndsdelar i
form av vätgas och koloxid. :
Renarsystemet utgöres av filterrena-
re, s. k. dukrenare eller påsrenare, Var-
igenom gasen måste passera. Alla för-
oreningar såsom koldamm m. m. stanna
då kvar i denna renare på den ena si-
dan om dukarna, medan gasen kan fort-
sätta till motorn. En renartyp, som på
senare tid vid sidan om den vanliga duk-
renaren vunnit allt större spridning, är
den s. k. cyklonrenaren enligt fig. 4.
Vid inmontering i aggregatet placeras
denna därvid omedelbart efter kylaren
i gaspassagen räknat, varigenom den
kommer att fungera som en grovrenare.
Filterrenaren får då övertaga rollen som
finrensare, vilket i många avseenden är
en stor fördel, då man ej så ofta be-
höver befatta sig med den besvärliga
rengöringen av dukarna.
Cyklonrenaren bygger på centrifugal-
principen. Gengasen tvingas att i den-
na renare komma i mycket snabb ro-
tation, varvid föroreningar avskiljas ur
gengasen och falla till botten i ett upp-
samlingskärl, som med ett handgrepp
kan löstagas för tömning. Cyklonerna
ha visat sig vara synnerligen effektiva
och denna egenskap i samband med de-
ras enkla konstruktion har gjort dem
omtyckta. — Därtill kommer, att påkän-
ningarna på dukrenarna bli avsevärt
mindre, om en cyklonrenare får utföra
den första grovrengöringen.
Gasblandaren är en mycket viktig de-
talj i gengasaggregatet. Dess uppgift
är att på ett effektivt sätt blanda gen-
=S
Brönsle-
behöllore
förgasore=T|]
gasen med den rätta luftmängden, så
att denna gasblandning blir homogen
utan några ”klumpbildningar” av vare
sig gengas eller luft. En mångfald oli-
ka konstruktioner ha framkommit. Om
flytande bränsle för start skall komma
till användning, kan man utrusta mo-
torn antingen med en extra förgasare,
som står i förbindelse med den lilla re-
servtanken, eller också kan man använ-
da en s. k. startspruta, varmed man
kan spruta in det finfördelade flytande
bränslet direkt in i gasledningen. TI det
förra fallet förses gasblandaren med
en särskild omkastare, så att föraren
kan skifta mellan gasdrift och bensin-
drift. ”
Från gasblandaren gå sedan regle-
ringsorgan till förarhytten. Förutom
=! Luftfiller treglering
= Ifa mr - I Åk—Omkastore
]
| SPARE
| -Gasrenore
=
|
|
==) 0ka0a
SYSTEM SVEDLUND
Fölyllningslocka EN
TR I)
— Elektriskt stortrlikt er
Ventil för generolorgas
luftblonaning.
Anslvkningstlöns
för förgasare
Ventil för
berrsinluttblongning
Anslvtningstlans
hill Insugmingsrör
NBotter”
SYSTEM GRAGAS
Fig. 2.
20005 G
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:48:11 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-13/0009.html