sar en mycket schematiserad form av en dylik generator. Samma princip återfinnes på praktiskt taget alla kol- gasgeneratorer med få undantag. Detta system för luftens intagning i gene- ratorn kalla vi omvänd förbränning, varvid menas, att luftens gång genom fyren är helt motsatt luftens gång ge- nom till exempel en vanlig kamin. Några willverkare tillämpa ett annat system, som vi kalla horisontell förbrän- ning, där, som namnet antyder, luften tages in rakt från sidan i generatorn och sedan får passera horisontellt ge- nom generatorn. Vi ha sett, att i denna generator fin- nas två zoner, nämligen förbrännings- zonen, i vilken kol och luftens syrgas tillsammans bilda koldioxid, samt reduk- tionszonen, i vilken koldioxiden omvand- las genom reduktion till koloxid. I hela gengasaggregatet kan man all- tid särskilja olika huvuddelar, nämligen: 1) Gasgeneratorn, 2) Kylarsystemet, 3) Renarsystemet, 4) Gasblandare med regleringsanord- ningar, 5) Fläkt. Beträffande fläktsystemet kan man hos olika aggregat särskilja två utfö- ringsformer, nämligen tryckfläkt och sugfläkt. Fläkten är uteslutande till för uppeldningen av generatorn innan alltså motorn gått igång och själv kan sörja för draget genom fyren. Tryck- fläkten placeras därvid framför gene- ratorn i luftpassagen räknat, varvid den får trycka luft in genom genera- torn. Sugfläkten placeras däremot i närheten av motorn, alltså efter gene- ratorn, också i luftpassagen räknat, varvid den i stället får suga luft ge- nom generatorn. Som exponenter för de båda systemen återge vi här prin- cipskisser över dels Svedlundsaggregatet (tryckfläkt), — dels Gragasaggregatet (sugfläkt), i fig. 2 och 3. "Av dessa bilder framgår även place- ringen av de olika huvuddelarna i gas- ledningen. Kylarsystemet utgöres av rörkylare eller radiatorkylare, varige- nom gengasen nedkyles till en för renar- na ofarlig temperatur. En intressant detalj hos Svedlundssystemet utgöres av : ångpannan, varigenom erhålles en reg- lerbar vattenångtillsats till fyren. Vi ha tidigare sett, att denna vattenånga på ett verksamt sätt kan bidraga till gengasens brännbara beståndsdelar i form av vätgas och koloxid. : Renarsystemet utgöres av filterrena- re, s. k. dukrenare eller påsrenare, Var- igenom gasen måste passera. Alla för- oreningar såsom koldamm m. m. stanna då kvar i denna renare på den ena si- dan om dukarna, medan gasen kan fort- sätta till motorn. En renartyp, som på senare tid vid sidan om den vanliga duk- renaren vunnit allt större spridning, är den s. k. cyklonrenaren enligt fig. 4. Vid inmontering i aggregatet placeras denna därvid omedelbart efter kylaren i gaspassagen räknat, varigenom den kommer att fungera som en grovrenare. Filterrenaren får då övertaga rollen som finrensare, vilket i många avseenden är en stor fördel, då man ej så ofta be- höver befatta sig med den besvärliga rengöringen av dukarna. Cyklonrenaren bygger på centrifugal- principen. Gengasen tvingas att i den- na renare komma i mycket snabb ro- tation, varvid föroreningar avskiljas ur gengasen och falla till botten i ett upp- samlingskärl, som med ett handgrepp kan löstagas för tömning. Cyklonerna ha visat sig vara synnerligen effektiva och denna egenskap i samband med de- ras enkla konstruktion har gjort dem omtyckta. — Därtill kommer, att påkän- ningarna på dukrenarna bli avsevärt mindre, om en cyklonrenare får utföra den första grovrengöringen. Gasblandaren är en mycket viktig de- talj i gengasaggregatet. Dess uppgift är att på ett effektivt sätt blanda gen- =S Brönsle- behöllore förgasore=T|] gasen med den rätta luftmängden, så att denna gasblandning blir homogen utan några ”klumpbildningar” av vare sig gengas eller luft. En mångfald oli- ka konstruktioner ha framkommit. Om flytande bränsle för start skall komma till användning, kan man utrusta mo- torn antingen med en extra förgasare, som står i förbindelse med den lilla re- servtanken, eller också kan man använ- da en s. k. startspruta, varmed man kan spruta in det finfördelade flytande bränslet direkt in i gasledningen. TI det förra fallet förses gasblandaren med en särskild omkastare, så att föraren kan skifta mellan gasdrift och bensin- drift. ” Från gasblandaren gå sedan regle- ringsorgan till förarhytten. Förutom =! Luftfiller treglering = Ifa mr - I Åk—Omkastore ] | SPARE | -Gasrenore = | | ==) 0ka0a SYSTEM SVEDLUND Fölyllningslocka EN TR I) — Elektriskt stortrlikt er Ventil för generolorgas luftblonaning. Anslvkningstlöns för förgasare Ventil för berrsinluttblongning Anslvtningstlans hill Insugmingsrör NBotter” SYSTEM GRAGAS Fig. 2. 20005 G TEKNIK för ALLA 9