Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Strålningsteknikens senaste landvinningar, av Eric Andersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=
— 0
Ve
SS a &
—K
Kommen WID doser 4
—
Strålningsteknikens
senaste landvinningar.
Av ingenjör Eric Andersén.
Nyligen meddelades i dagspressen,
att chefen för Berlins Tekniska hög-
skola, professor Oberlohe, uppfunnit
ett nytt hemligt vapen, som gör det
möjligt för de tyska bombflygarna
att även 1 den tätaste dimma se målet
och kontrollera träffarna. Tack: vare
denna .”molnröntgenapparat” kunna
planen flyga högt över molnlagren
där de ej observeras av det engelska
luftvärnet och rikta in sina bomber
med samma precision som vid klart
väder.
Problemet att se genom mörker
och dimma har sysselsatt uppfinnar-
na i flera decennier, men först genom
utvecklingen av elektronoptiken ska-
pades de tekniska förutsättningarna
för en lösning av detsamma i prak-
tiken. Den enklaste apparat man kan
använda för detta ändamål är infra-
rödkikaren, som tjänstgör som
”frekvenstransformator” och omvand-
lar det långvågiga infraröda ljuset i
kortvågigt, synligt ljus.
Av bild nr 2 framgår, hur
ee Ö &
NE
Pig. 1. Modern infraröd-detektor, bestående av inkonoskop A med tillhörande
katodstrålerör E, vilka synkroniseras med impulser från ett gemensamt kipp-
aggregat F.
12 TEKNIK för ALLA
kikaren är konstruerad. Genom ett
filter a, som endast genomsläpper
infrarött ljus, falla de osynliga strå-
larna på ett objektiv b, vilket koncen-
trerar strålknippet på ett aktivt foto-
elektriskt skikt c. Härvid emitteras
från skiktet elektroner, som genom
det positivt laddade gallret d dragas
över till anoden e. Denna elektrod
är preparerad med zimksulfid och
bringas genom elektronbombarde-
manget att lysa med samma intensitet,
som motsvarar styrkan hos det genom
filtret infallande infraröda ljuset. På
fluorescensskärmen erhålles alltså en
bild, vilken kan förstoras upp ytter-
ligare med tillhjälp av en lins f. De
för apparatens drift nödvändiga spän-
ningarna uttagas från ett nätaggregat
eller från en samling batterier.
I detta sammanhang kan även näm-
nas, att en vanlig televistonskamera
är användbar som infraröddetektor.
Hur en sådan apparat ser ut, fram-
går av fig. I och 3. I en evakuerad
glaskolv finnes en ljuskänslig skärm
b, sammansatt av flera miljoner
mikroskopiskt små silverkorn. Silver-
hinnan är utfälld på en tunn glim-
merskiva och genom ett särskilt för-
farande sensibiliserad för infrarött
ljus. Bakom skivan ligger en ledande
metallplåt d, och varje element i den
ljuskänsliga mosaiken bildar tillsam-
mans med motsvarande del av metall-
plåten en mikroskopisk kondensator.
Då en bild genom objektivet a med
tillhörande filter projicieras på skär-
men, emitteras från fotoskiktet elek-
troner, och genom influens uppladdas
varje enskild kondensator till en spän-
ning, som motsvarar belysningen av
resp. fotoelement. På så sätt erhålles
en ”elektronbild” med olika starka
elektriska laddningar, svarande mot
skuggorna och dagrarna hos den op-
tiska bilden.
I glaskolven finnes även en elek-
triskt uppvärmd katod e, vilken ut-
Sänder ett smalt knippe elektroner c
ag
Med infrarödkikaren och
skonoskopet kan man utan
hjälp av fotografiska metoder
se genom mörker och dimma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
