= — 0 Ve SS a & —K Kommen WID doser 4 — Strålningsteknikens senaste landvinningar. Av ingenjör Eric Andersén. Nyligen meddelades i dagspressen, att chefen för Berlins Tekniska hög- skola, professor Oberlohe, uppfunnit ett nytt hemligt vapen, som gör det möjligt för de tyska bombflygarna att även 1 den tätaste dimma se målet och kontrollera träffarna. Tack: vare denna .”molnröntgenapparat” kunna planen flyga högt över molnlagren där de ej observeras av det engelska luftvärnet och rikta in sina bomber med samma precision som vid klart väder. Problemet att se genom mörker och dimma har sysselsatt uppfinnar- na i flera decennier, men först genom utvecklingen av elektronoptiken ska- pades de tekniska förutsättningarna för en lösning av detsamma i prak- tiken. Den enklaste apparat man kan använda för detta ändamål är infra- rödkikaren, som tjänstgör som ”frekvenstransformator” och omvand- lar det långvågiga infraröda ljuset i kortvågigt, synligt ljus. Av bild nr 2 framgår, hur ee Ö & NE Pig. 1. Modern infraröd-detektor, bestående av inkonoskop A med tillhörande katodstrålerör E, vilka synkroniseras med impulser från ett gemensamt kipp- aggregat F. 12 TEKNIK för ALLA kikaren är konstruerad. Genom ett filter a, som endast genomsläpper infrarött ljus, falla de osynliga strå- larna på ett objektiv b, vilket koncen- trerar strålknippet på ett aktivt foto- elektriskt skikt c. Härvid emitteras från skiktet elektroner, som genom det positivt laddade gallret d dragas över till anoden e. Denna elektrod är preparerad med zimksulfid och bringas genom elektronbombarde- manget att lysa med samma intensitet, som motsvarar styrkan hos det genom filtret infallande infraröda ljuset. På fluorescensskärmen erhålles alltså en bild, vilken kan förstoras upp ytter- ligare med tillhjälp av en lins f. De för apparatens drift nödvändiga spän- ningarna uttagas från ett nätaggregat eller från en samling batterier. I detta sammanhang kan även näm- nas, att en vanlig televistonskamera är användbar som infraröddetektor. Hur en sådan apparat ser ut, fram- går av fig. I och 3. I en evakuerad glaskolv finnes en ljuskänslig skärm b, sammansatt av flera miljoner mikroskopiskt små silverkorn. Silver- hinnan är utfälld på en tunn glim- merskiva och genom ett särskilt för- farande sensibiliserad för infrarött ljus. Bakom skivan ligger en ledande metallplåt d, och varje element i den ljuskänsliga mosaiken bildar tillsam- mans med motsvarande del av metall- plåten en mikroskopisk kondensator. Då en bild genom objektivet a med tillhörande filter projicieras på skär- men, emitteras från fotoskiktet elek- troner, och genom influens uppladdas varje enskild kondensator till en spän- ning, som motsvarar belysningen av resp. fotoelement. På så sätt erhålles en ”elektronbild” med olika starka elektriska laddningar, svarande mot skuggorna och dagrarna hos den op- tiska bilden. I glaskolven finnes även en elek- triskt uppvärmd katod e, vilken ut- Sänder ett smalt knippe elektroner c ag Med infrarödkikaren och skonoskopet kan man utan hjälp av fotografiska metoder se genom mörker och dimma.