" höjd bli de ”bergsjuka”. STÄLLER ALLA BEGREPP PÅ HUVUDET Ant skapat på jorden — allt levande organiskt lika väl som den icke levande materien i naturen — existerar inom förhållandevis trånga temperaturgrän- ser och under alldeles bestämda tryck- förhållanden. Många encelliga organismer äro emel- lertid synnerligen motståndskraftiga emot hetta och köld. De kunna hålla stånd mot en temperatur av mer än 200 grader under fryspunkten. Men i all- mänhet gå såväl växter som djur has- tigt under vid såväl stor värme som stor köld. Huru extrema temperaturer verka på död materia och på förloppet av kemiska och fysikaliska processer är sedan länge känt. Det är i dag inte särskilt svårt att åstadkomma en oer- hörd hetta eller en mycket stark kyla; fysiken har också möjlighet att nedbrin- ga trycket till ett minimum eller att stegra det alldeles enormt. I tekniken användes det höga trycket till att göra gaser flytande och även vid påskyndan- det av kemiska processer. Men intill ny- ligen har man inte känt till, hur ett ab- normt högt tryck verkar på materien som sådan och på organismen. Först för några år sedan har det lyckats att konstruera hydrauliska pressar = till framställning av så kallat ”ultra- tryck” ända till 30.000 atmosfärer. Ame- rikanaren Poulter har lyckats pressa en kolv av 250 tons vikt genom cylindern på en dylik press. Det lyckades honom även att insätta fönster i denna press, vilka förmådde uthärda den enorma be- lastningen, så att man lätt kunde iakt- ta, vad som försiggick inuti cylindern. Det ungefär 1.000 kilometer höga luft- skikt, som omger vår jord, trycker på varje kvadratcentimeter med en vikt av 1 kilogram. Atmosfärtrycket håller vid vattenytan jämvikt med en kvicksilver- pelare av 60 mm:s höjd. På 40 kilo- meters höjd uppgår lufttrycket endast till 1,8 mm, på 100 kilometers höjd har det sjunkit ned till 0,007 mm. Un- der vattnet stiger trycket hastigt. Då en 10 meter hög vattenpelare motsvarar trycket från en atmosfär, härskar ett tryck av 10 atmosfärer på 100 meters djup. På de djupaste ställena i världs- haven, ungef. 10 kilometer under vatten- ytan, är alltså trycket tusentals gånger så stort som lufttrycket mot jordytan. De levande väsen, som befolka jorden, ha anpassat sig efter tryckförhållandena i sin omgivning. TI lufthavet har livet snävare gränser än i vattnet. På ha- vets djup leva talrika vattendjur — framför allt fiskar — under ett tryck av nästan 1.000 atmosfärer. Luftdjur gå under redan vid ett ringa avtagande i trycket. När de komma upp på en viss Endast en- staka av högfjällets djursorter — sten- bockar, vargar och harar — kunna uppe- hålla sig på en höjd av 5.000 till 6.000 meter. Stora rovfåglar ha iakttagits på 7.000 meters höjd. De förhållandevis stora eller ringa trycken på jordytan eller i de högre at- mosfärskikten äro dock ”normala”, och det levande förmår anpassa sig efter dessa tryck innanför vissa gränser. Men genom framställningen av ultratryck har vetenskapen öppnat en fullkomligt ny värld. Härigenom har framskaffats exi- stensbetingelser, vilka hittills varit all- deles okända. Dylika ultratryck före- komma möjligen i jordens djupa innan- döme och kanske även någonstädes utan- för världsrymden. Det har också visat sig, att vissa encelliga mikroorganismer, vilka kun- na leva vid en ytterligt låg temperatur, även kunna uthärda ett oerhört stort tryck. Många bakterier uthärda utan att därvid ta skada upp till 3.000 och 4.000 atmosfärer. Bakterier, som inte bilda sporer, dö vid 6.000 atmosfärers tryck. Men de sporbildande släktingar- na kunna hålla sig vid liv på 18.000 till 32.000 atmosfärers tryck. De skulle kunna leva på havsbotten, även om vatt- f N Under ultratryck förlora de fysiska och kemiska lagarna sin giltighet. 5 — net vore 22 gånger så djupt som det är på de allra djupaste ställena. Orm- gift verkar — enligt doktor Måcheboef — dödligt även sedan det utsatts för de högsta möjliga ultratryck. Däremot för- lora stelkramps- och difteribacillerna sin verkan vid ungefär 13.000 atmosfärer, och tuberkulosbacillerna mista sin kraft redan vid ringa tryck. Kräftbacillerna — liksom de flesta levande celler över huvud taget — dö vid 2.000 atmosfärer. Då emellertid de känsligaste mikrober lätt kunna uthärda 4.000 atmosfärers tryck, tycks härigenom ett bevis förelig- ga, för att kräfta icke framkallas av bakterier. Lägre djurarter äro inte på långa vä- gar så motståndskraftiga som bakterier, men professor Ebbecke vid universite- tet i Bonn har satt infusionsdjur, ma- neter och vattenloppor under ett starkt atmosfäriskt tryck (200 till 500 atmosfä- rer), utan att djuren härigenom dött. Han gjorde de egendomliga iakttagel- serna, att livsyttringarna först stegra- des genom trycket för att till slut helt avstanna. Vattenloppor simma vid till- tagande tryck allt fortare och fortare — tills de plötsligt tvärstanna i vattnet och stå som förlamade eller sjunka till botten. Om trycket nu åter minskas — vilket kan ske på ett par sekunder — susa lopporna åter omkring i vattnet med stor hastighet som förut. Men inte bara livsyttringar röna in- flytande av högt tryck. Under ultra- tryck förlora de fysiska och kemiska la- garna sin giltighet. Man har beräknat, huru gaser måste förhålla sig vid ett bestämt tryck — när man emellertid lyc- kades uppnå dessa bestämda tryck och lät dem påverka vissa gaser, stämde be- räkningarna icke. Så har t. ex. vatten vid ett tryck av 5.000 atmosfärer en nästan sju gånger så stor volym, som det enligt beräkningarna skulle ha. Ju högre trycket stiger, desto mindre stäm- ma de beräkningar, som man hittills gjort. Smörjolja blir under ultratryck lika hård som stål. Tidigare trodde man, att vatten inte kunde sammanpres- sas. Man har emellertid lyckats sam- manpressa en vattenpelare av en meters höjd med ett tryck av 25.000 atmosfä- rer till 65 centimeters höjd. En liter kväve väger vid 15 atmosfärers tryck 3 kilogram. Gasen kan bli hård som sten. Vid 25.000 atmosfärers tryck har den uppnått sin största täthet — nu kan den inte. sammanpressas ytterligare. Luft är redan vid ett tryck av 5.000 atmosfärer tätare än vatten — den blir emellertid först flytande, sedan den brin- gats ned på en temperatur av minus 140 grader. Kaliums smältpunkt ligger nor- malt på en temperatur av plus 60 gra- der. Vid 12.000 atmosfärers tryck smäl- ter metallen emellertid först vid plus 180 grader. Vatten är under ultratryck fast och hårt som is vid en temperatur av plus 80 grader. Även andra av ämne- nas egenskaper ändra sig vid högt tryck. Fosfor t. ex. leder elektricitet vid 10.000 atmosfärers tryck, vilket det annars in- te gör. Man kan i dag ännu inte överskåda betydelsen, som den allmänna användnin- gen av ultratryck kommer att få för fy- sikens och kemins vidare utveckling. Av största betydelse är emellertid faststäl- landet att kemins och fysikens lagar en- dast gälla vid tryckförhållandena vid jordytan — att alltså, med andra ord, våra exakta vetenskaper endast äro re- lativa och inte ha absolut giltighet, och att vi inte utan vidare kunna överföra dessa insikter på andra förhållanden, t. ex. på det, som sker i världsrymden. Hit- tills har man i många fall gjort detta. Man har antagit att ämnena i världs- rymden ha samma egenskaper som på jorden. Efter upptäckten av ultratryc- ker ligger det nära till hands att anta, att det förutom den jordiska kanske ock- så finns en kosmisk fysik och en kos- misk kemi, vilkas hemligheter ännu äro fullständigt förborgade för oss. TEKNIK för ALLA 11