Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ultratryck ställer alla begrepp på huvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" höjd bli de ”bergsjuka”.
STÄLLER ALLA BEGREPP PÅ HUVUDET
Ant skapat på jorden — allt levande
organiskt lika väl som den icke levande
materien i naturen — existerar inom
förhållandevis trånga temperaturgrän-
ser och under alldeles bestämda tryck-
förhållanden.
Många encelliga organismer äro emel-
lertid synnerligen motståndskraftiga
emot hetta och köld. De kunna hålla
stånd mot en temperatur av mer än 200
grader under fryspunkten. Men i all-
mänhet gå såväl växter som djur has-
tigt under vid såväl stor värme som
stor köld. Huru extrema temperaturer
verka på död materia och på förloppet
av kemiska och fysikaliska processer är
sedan länge känt. Det är i dag inte
särskilt svårt att åstadkomma en oer-
hörd hetta eller en mycket stark kyla;
fysiken har också möjlighet att nedbrin-
ga trycket till ett minimum eller att
stegra det alldeles enormt. I tekniken
användes det höga trycket till att göra
gaser flytande och även vid påskyndan-
det av kemiska processer. Men intill ny-
ligen har man inte känt till, hur ett ab-
normt högt tryck verkar på materien
som sådan och på organismen. Först
för några år sedan har det lyckats att
konstruera hydrauliska pressar = till
framställning av så kallat ”ultra-
tryck” ända till 30.000 atmosfärer. Ame-
rikanaren Poulter har lyckats pressa en
kolv av 250 tons vikt genom cylindern
på en dylik press. Det lyckades honom
även att insätta fönster i denna press,
vilka förmådde uthärda den enorma be-
lastningen, så att man lätt kunde iakt-
ta, vad som försiggick inuti cylindern.
Det ungefär 1.000 kilometer höga luft-
skikt, som omger vår jord, trycker på
varje kvadratcentimeter med en vikt av
1 kilogram. Atmosfärtrycket håller vid
vattenytan jämvikt med en kvicksilver-
pelare av 60 mm:s höjd. På 40 kilo-
meters höjd uppgår lufttrycket endast
till 1,8 mm, på 100 kilometers höjd
har det sjunkit ned till 0,007 mm. Un-
der vattnet stiger trycket hastigt. Då
en 10 meter hög vattenpelare motsvarar
trycket från en atmosfär, härskar ett
tryck av 10 atmosfärer på 100 meters
djup. På de djupaste ställena i världs-
haven, ungef. 10 kilometer under vatten-
ytan, är alltså trycket tusentals gånger
så stort som lufttrycket mot jordytan.
De levande väsen, som befolka jorden,
ha anpassat sig efter tryckförhållandena
i sin omgivning. TI lufthavet har livet
snävare gränser än i vattnet. På ha-
vets djup leva talrika vattendjur —
framför allt fiskar — under ett tryck
av nästan 1.000 atmosfärer. Luftdjur
gå under redan vid ett ringa avtagande i
trycket. När de komma upp på en viss
Endast en-
staka av högfjällets djursorter — sten-
bockar, vargar och harar — kunna uppe-
hålla sig på en höjd av 5.000 till 6.000
meter. Stora rovfåglar ha iakttagits på
7.000 meters höjd.
De förhållandevis stora eller ringa
trycken på jordytan eller i de högre at-
mosfärskikten äro dock ”normala”, och
det levande förmår anpassa sig efter
dessa tryck innanför vissa gränser. Men
genom framställningen av ultratryck har
vetenskapen öppnat en fullkomligt ny
värld. Härigenom har framskaffats exi-
stensbetingelser, vilka hittills varit all-
deles okända. Dylika ultratryck före-
komma möjligen i jordens djupa innan-
döme och kanske även någonstädes utan-
för världsrymden.
Det har också visat sig, att vissa
encelliga mikroorganismer, vilka kun-
na leva vid en ytterligt låg temperatur,
även kunna uthärda ett oerhört stort
tryck. Många bakterier uthärda utan
att därvid ta skada upp till 3.000 och
4.000 atmosfärer. Bakterier, som inte
bilda sporer, dö vid 6.000 atmosfärers
tryck. Men de sporbildande släktingar-
na kunna hålla sig vid liv på 18.000 till
32.000 atmosfärers tryck. De skulle
kunna leva på havsbotten, även om vatt-
f N
Under ultratryck
förlora de fysiska
och kemiska lagarna
sin giltighet.
5 —
net vore 22 gånger så djupt som det
är på de allra djupaste ställena. Orm-
gift verkar — enligt doktor Måcheboef
— dödligt även sedan det utsatts för de
högsta möjliga ultratryck. Däremot för-
lora stelkramps- och difteribacillerna sin
verkan vid ungefär 13.000 atmosfärer,
och tuberkulosbacillerna mista sin kraft
redan vid ringa tryck. Kräftbacillerna
— liksom de flesta levande celler över
huvud taget — dö vid 2.000 atmosfärer.
Då emellertid de känsligaste mikrober
lätt kunna uthärda 4.000 atmosfärers
tryck, tycks härigenom ett bevis förelig-
ga, för att kräfta icke framkallas av
bakterier.
Lägre djurarter äro inte på långa vä-
gar så motståndskraftiga som bakterier,
men professor Ebbecke vid universite-
tet i Bonn har satt infusionsdjur, ma-
neter och vattenloppor under ett starkt
atmosfäriskt tryck (200 till 500 atmosfä-
rer), utan att djuren härigenom dött.
Han gjorde de egendomliga iakttagel-
serna, att livsyttringarna först stegra-
des genom trycket för att till slut helt
avstanna. Vattenloppor simma vid till-
tagande tryck allt fortare och fortare —
tills de plötsligt tvärstanna i vattnet
och stå som förlamade eller sjunka till
botten. Om trycket nu åter minskas
— vilket kan ske på ett par sekunder —
susa lopporna åter omkring i vattnet
med stor hastighet som förut.
Men inte bara livsyttringar röna in-
flytande av högt tryck. Under ultra-
tryck förlora de fysiska och kemiska la-
garna sin giltighet. Man har beräknat,
huru gaser måste förhålla sig vid ett
bestämt tryck — när man emellertid lyc-
kades uppnå dessa bestämda tryck och
lät dem påverka vissa gaser, stämde be-
räkningarna icke. Så har t. ex. vatten
vid ett tryck av 5.000 atmosfärer en
nästan sju gånger så stor volym, som
det enligt beräkningarna skulle ha. Ju
högre trycket stiger, desto mindre stäm-
ma de beräkningar, som man hittills
gjort. Smörjolja blir under ultratryck
lika hård som stål. Tidigare trodde
man, att vatten inte kunde sammanpres-
sas. Man har emellertid lyckats sam-
manpressa en vattenpelare av en meters
höjd med ett tryck av 25.000 atmosfä-
rer till 65 centimeters höjd. En liter
kväve väger vid 15 atmosfärers tryck 3
kilogram. Gasen kan bli hård som sten.
Vid 25.000 atmosfärers tryck har den
uppnått sin största täthet — nu kan
den inte. sammanpressas ytterligare.
Luft är redan vid ett tryck av 5.000
atmosfärer tätare än vatten — den blir
emellertid först flytande, sedan den brin-
gats ned på en temperatur av minus 140
grader. Kaliums smältpunkt ligger nor-
malt på en temperatur av plus 60 gra-
der. Vid 12.000 atmosfärers tryck smäl-
ter metallen emellertid först vid plus
180 grader. Vatten är under ultratryck
fast och hårt som is vid en temperatur
av plus 80 grader. Även andra av ämne-
nas egenskaper ändra sig vid högt tryck.
Fosfor t. ex. leder elektricitet vid 10.000
atmosfärers tryck, vilket det annars in-
te gör.
Man kan i dag ännu inte överskåda
betydelsen, som den allmänna användnin-
gen av ultratryck kommer att få för fy-
sikens och kemins vidare utveckling. Av
största betydelse är emellertid faststäl-
landet att kemins och fysikens lagar en-
dast gälla vid tryckförhållandena vid
jordytan — att alltså, med andra ord,
våra exakta vetenskaper endast äro re-
lativa och inte ha absolut giltighet, och
att vi inte utan vidare kunna överföra
dessa insikter på andra förhållanden, t.
ex. på det, som sker i världsrymden. Hit-
tills har man i många fall gjort detta.
Man har antagit att ämnena i världs-
rymden ha samma egenskaper som på
jorden. Efter upptäckten av ultratryc-
ker ligger det nära till hands att anta,
att det förutom den jordiska kanske ock-
så finns en kosmisk fysik och en kos-
misk kemi, vilkas hemligheter ännu äro
fullständigt förborgade för oss.
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
