Detalj av roterugn för cementtillverkning. CEMENT och BETONG SR Cement A.-B. meddelar i sin nyligen publicerade styrelseberättelse för 1940, att till följd av den minskade byggnadsverksamheten cementförbrukningen inom landet ned- gått med 42 proc. under fjolåret i jämförelse med 1939. "Till- verkningen av cement har samtidigt koncentrerats till de bäst utrustade och ur fraktsynpunkt bäst belägna fabrikerna. Sålunda nedlades under fjolåret Visbyfabriken och vid års- skiftet Iföverkens anläggning. Inom kort igångsättes en ny fabrik i Köping, vars 42 km långa transportbana från kalk- brottet i Sörmland nyligen varit beskriven i Teknik för Alla. Genom denna nyanläggning blir det möjligt att sänka cement- priset i mellersta och norra Sverige. Här har sålunda rationaliseringen ånyo ådagalagt sina möjligheter till produktionens förbilligande, vilket i förelig- gande fall är så mycket betydelsefullare som varje stimulans till byggnadsverksamhetens återupptagande är synnerligen behövlig just nu. I samma veva som ovannämnda styrelseberättelse publicera- des en annan cementurkund. Det var en ny volym av Tek- niskt Folkbibliotek, vilken behandlar ”Cement och betong” och är författad av civilingenjör Tage Bilde. Han har under ett mångårigt arbete i Svenska Cementföreningen sysslat med cementens popularisering och synes fördenskull vara rätte mannen att meddela lättfattlig kunskap på detta område. Åt- skilligt i den 264-sidiga boken är av allmänt intresse, varför Teknik för Allas läsare skola få några glimtar ur det om- växlande innehållet. Cement är ett bindemedel, som i närvaro av vatten hårdnar även under vatten, varför cement betecknas som ett hydrauliskt bindemedel. Till det yttre är cement ett grått fint pulver, som med vatten kan blandas till en plastisk massa. Genom användning av särskilt rena råmaterialier kan cementen även framställas med vit färg. Den vanligaste cementtypen kallas portlandcement, som till- verkas av kalksten och lera, vilka malas tillsammans till ett fint slam. Detta pumpas till en ugn, numera mest av roteran- de typ, där blandningen brännes under så hög temperatur, att den sintrar ihop. Den brända massan finmales efter av- 16 TEKNIK för ALLA kylning, varefter cementen är färdig att förpackas. Detta sker numera så gott som uteslutande i säckar av flera lager kraftpapper, rymmande 50 kg. Portlandcementen uppfanns i England 1844 och fyller så- lunda snart 100 år. I Sverige daterar sig tillverkningen från 1873. Till våra dagar bevarade lämningar av gamla byggnads- verk visa emellertid, att många hundra år före Kristi födelse de antika folken kände konsten att framställa hydrauliskt bruk, som alltså hårdnade i vatten, genom vissa tillsatser till kalkbruk. Det var dock först fram mot mitten av 1700-talet, som forskningen började lägga grunden till det nutida skedet i cementens historia. I detta forskningsarbete ha flera svenskar medverkat, ehuru det som nämnt var en engelsman, som gjorde den av- görande upptäckten, att råvarublandningen måste upphettas till sintringstemperatur, d. v. s. till smältning, för att man skulle få vad vi nu kalla portlandcement. E Bland nyare tiders forskningsresultat må nämnas, att pro- fessor Lennart Forsén vid Tekniska högskolan i Stockholm klarlagt det kemiska förloppet vid cementens hårdnande, vil- ket dittills trotsat forskarnas mödor. Populärt talat är detta förlopp besläktat med hårdnandet av bränd gips, då den ut- röres med vatten, varav litet var torde äga erfarenhet. Fabrikationskontrollen i en cementfabrik måste vara ytter- ligt sträng, då kvaliteten på grund av de ständigt stegrade kraven på cement måste vara synnerligen jämn. På automatisk väg uttagas prover av olika stadier av tillverkningen varje timme dygnet runt. Dessa prover underkastas mer eller mindre omfattande laboratorieundersökningar, varjämte. dag- ligen hållfasthetsprovningar utföras på både den lagrade och den förpackade cementen. Denna tekniska kontroll kan anses karakteristisk för svensk kvalitetsindustri över huvud taget. Ett annat för cementfabrikationen kännetecknande drag är transportproblemets betydelse. Både råvarorna och den fär- diga produkten utgöras av stora och tunga kvantiteter bil- ligt material. Det är fördenskull naturligt, att maskinella hjälpmedel användas i största möjliga utsträckning enligt moderna rationaliseringsprinciper. Grävmaskiner, transport-