Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cement och betong, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skurubron — ett vackert prov på betongkonstruktion.
vagnar, linbanor, pumpar, skakrännor, transportband och
elevatorer m. fl. mekaniska transportanordningar användas
sålunda i de olika stadierna av cementtillverkning. Även för-
packningen i säckar sker numera på maskinell väg.
Att handarbetet är reducerat till ett minimum framgår där-
av, att arbetslönerna endast utgöra 12—20 proc. av tillverk-
ningskostnaderna. Utgifterna för råvaror och driftmaterial
motsvara 28—30 proc. Resten av tillverkningskostnaderna
äro fasta, t. ex. fabriks- och administrationskostnader, skatter,
räntor och avskrivningar.
Världsproduktionen av cement uppgick 1937 till nära 80
millioner ton, varav Europa bidrog med nära 40 proc. och
Förenta Staterna med drygt 20 proc. Den nuvarande pro-
duktionen uppskattar författaren till omkring 2 milliarder
säckar, motsvarande 100 millioner ton. Dessa siffror säga
ju åtskilligt om cementens nutida betydelse.
Då världsproduktionen 1913 var 42 millioner ton, har den
sålunda sedan dess mer än fördubblats. Detta har dock inga-
lunda skett i form av en jämn stegring. Tvärtom är använd-
ningen av cement i hög grad konjunkturbetonad. VWVärlds-
produktionen var exempelvis 1933 nere i 48 millioner ton.
Europas cementexport är f. n. av ungefär samma omfatt-
ning som 1913. Detta beror på att så gott som alla länder
i världen, vilka äga behövliga råvaror, byggt egna cement-
fabriker. Sveriges export har nedgått från 134.000 ton 1913
till 25.000 ton år 1939.
Konsumtionen av cement brukar angivas i kg per år och
invånare, varigenom erhålles ett begrepp om den roll, cemen-
ten spelar i olika länder oavsett deras storlek. För Sverige
var siffran 1939 187 kg per invånare. Då konsumtionen för
1940 enligt den inledningsvis nämnda siffran nedgick med
42 proc., var den ungefär densamma som 1935, då den ut-
gjorde 117 kg. per invånare.
Förenta Staterna var 1913 på första plats med 160 kg per
invånare (Sverige hade då 47), men har sedermera överflyg-
lats av Tyskland som 1938 konsumerade 215 kg cement per
invånare (Sverige hade då 157).
Frågar man härpå efter cementens anhvändning på olika
arbetsområden, får man svar därpå genom en undersökning
av Svenska Cementföreningen.
Det kanske borde nämnas, att denna är en sammanslutning
med det dubbla syftet att sprida kännedom om cementens
olika användningssätt och att ge kostnadsfria upplysningar
om det rätta utförandet av cement- och betongarbeten. Så-
dana organisationer finnas i flera länder; den svenska för-
eningen började sin verksamhet 1926. :
Dess ovannämnda undersökning avsåg 1932 och 1936, så-
lunda ett år med dåliga och ett med bättre konjunkturer.
Husbyggnader — offentliga byggnader, hyres- och affärshus,
villor samt egna hem utan lantbruk — konsumerade 41 resp.
42 proc. Ingenjörsarbeten (kraftstationer, hamnar, broar,
industrianläggningar och vägar) svarade bägge åren för
29 proc. För lantbruksändamål var siffran i båda fallen
16 proc. Cementvaror uppvisade en andel av 13 resp. 11 proc.
samt slutligen diverse ändamål 1 resp. 2 proc.
Den övervägande delen av cementen användes i betong,
som är en hårdnad blandning av cement, sand, sten och vat-
ten. Den är alltså, kan man säga, en konststen, som vid
framställningen består av en fritt formbar massa, vilken
snart hårdnar och får mycket hög hållfasthet.
Sammansättningen av betong betecknas med siffror för
däri ingående cement och sand resp. sten. 1: 2: 3 betyder så-
lunda en blandning av 1 del cement, 2 delar sand och 3 delar
sten.
Ett viktigt framsteg i betongens användning utgjorde in-
förandet av armering med järn.
Som betongens genombrottsår i Sverige betecknas 1887, då
landets första betongbroar byggdes. Samma år grundades
A.-B. Skånska Cementgjuteriet, vår första och alltjämt största
entreprenör på området.
De skickliga konstruktörer, som finnas i vårt land, ha
åvägabragt en för våra förhållanden storartad byggnads-
industri med användning av betong.
Genom forskning ha de teoretiska problemen på betong-
området blivit lösta. Professorerna vid Tekniska högskolan
i Stockholm J. Gust. Richert, Carl Forssell och Henrik Kreiger
ha svarat för värdefulla svenska insatser — för att endast
nämna ett par namn bland de många, som anföras i boken.
Det skulle föra för långt att ens räkna upp de mångsidiga
nutida användningsområdena för betong. Blott ett par exem-
pel må nämnas. Eterniten — använd som beklädnadsmaterial
— tillverkas av cement och asbest. Siporex, santorin och
tretong äro porösa betongprodukter med hög värmeisolerings-
förmåga: Fabrikationen av betongvaror har nått en rik ut-
veckling för de mest skilda ändamål.
De här anförda uppgifterna ur ”Cement och betong” göra
givetvis ej anspråk på att vara annat än några provtagningar
av mera allmänt intresse. För den, som vill i detalj sätta sig
in i detta moderna tekniska område, bör boken genom sin
populära och överskådliga framställning vara ett fynd.
B. Traneus.
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
